Turkiet och Ungern är de enda Natoländerna som ännu inte har ratificerat Sveriges medlemsansökan.
Enligt Carl Bildt har nära medarbetare till Erdogan ”sprungit runt i Washington” och sagt att situationen kommer att lösa sig relativt snabbt.
Om så är fallet återstår dock att se.
– Det är möjligt att det är rätt, men vi har lärt oss tidigare att Erdogan är en rätt oberäknelig herre. Det är i slutänden han som fattar beslutet, och han gör det utifrån kalkyler som har relativt lite med Sverige att göra, säger Bildt.
Sverige kommer försöka få medlemsskap i Nato innan Vilnius
Paul Levin, analytiker och Turkietkännare vid Utrikespolitiska institutet, nämner att sittande utrikesminister Tobias Billström (M) har sagt att det kommer att ske en stark, diplomatisk ansträngning från Sveriges sida för att få till ett medlemskap innan Natos toppmöte i Vilnius, den 12 juli.
– Det är ganska kort om tid nu, säger Levin och konstaterar:
– Det finns en möjlighet men det är en utmaning.
Även Unal Cevikös, rådgivare till den turkiske oppositionsledaren Kemal Kilicdaroglu, har tidigare sagt till SVT att det är ont om tid att godkänna medlemskapet innan toppmötet.
Hör Carl Bildt och Paul Levin analysera valresultatet i videon ovan, och se hela intervjun i Morgonstudion.
Vem är Recep Tayyip Erdogan? Fakta om nyvalde presidenten
Recep Tayyip Erdogan föddes i Istanbul 1954. Han blev stadens borgmästare 1994.
2001 grundade Erdogan det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), som sedan 2022 har styrt Turkiet. I valet 2002 fick han inte ställa upp som kandidat, då han tidigare avtjänat ett kortare fängelsestraff för att offentligt ha citerat en dikt som ansågs propagera för islamistiskt våld.
Han tog över som premiärminister 2003, en roll han hade fram till 2014 med Abdullah Gül som president.
2014 valdes Erdogan själv till president, den första i Turkiet som utsetts genom allmänna val. Han omvaldes med absolut majoritet i juni 2018.
Under AKP:s första år vid makten upplevde Turkiet en kraftig ekonomisk uppgång. De senaste åren har ekonomin dock stagnerat, med skenande inflation och arbetslöshet, samtidigt som landet enligt många bedömare utvecklats i en auktoritär riktning.
Efter valet 2018 började Erdogan genom olika lagar och dekret att omforma statsapparaten på ett sätt som i princip innebar att den tidigare parlamentarismen ersattes av ett presidentstyre, med en mycket stor koncentration av makt till statschefen.
Samtidigt har Erdogan och AKP gett islam en alltmer framskjuten plats i det historiskt sett starkt sekulära Turkiet.
(TT)