Den tidigare säkerhetsrådgivaren John Bolton säger sig ha uppgifter som bekräftar president Trumps försök att pressa Ukraina att utreda hans rival Joe Bidens affärer. Foto: TT/EPA/Michael Reynolds

Bolton: Trump undanhöll stöd till Ukraina

Uppdaterad
Publicerad

USA:s tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton hävdar nu att president Trump undanhållit pengar för militärt stöd till Ukraina. Detta för att pressa Ukraina att sätta åt den förre amerikanska vicepresidenten Joe Biden och hans son.

John Bolton delar i en ännu inte publicerad bok uppgifter om Trumps agerande i Ukraina, uppger The New York Times. Den amerikanske presidenten ska ha pressat Ukraina att inleda en korruptionsutredning mot rivalen Joe Biden och hans son Hunter Biden. Den förre säkerhetsrådgivaren påstår att Trump undanhöll 3,7 miljarder kronor i militärt stöd för att tvinga fram en genomlysning av Bidens affärer.

Trump förnekar

Presidenten tillbakavisar uppgifterna som kan ha betydelse för kongressens riksrättsprocess mot Trump. Eventuell utpressning mot Ukraina är den centrala frågan i Demokraternas försök att fälla presidenten.

Donald Trump inför riksrätt

Bolton vill vittna

John Bolton, som avsattes som säkerhetsrådgivare i september 2019, har sagt sig vara villig att vittna i processen. Men de republikanska ledamöterna vill än så länge inte tillåta vittnen att framträda i senaten, där de har majoritet. Demokrater kräver nu att Bolton tillåts att vittna och redovisa sina uppgifter.

Fakta: Bakgrund om riksrättsförfarandet i USA

USA:s kongress kan avsätta landets president genom ett riksrättsförfarande, om presidenten döms för ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”.

Representanthuset, underhuset, kan enligt grundlagen lägga fram formella riksrättsanklagelser mot presidenten. För att godkänna sådana krävs stöd från en enkel majoritet av de 435 ledamöterna.

Vad krävs?

För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för det.

Ingen president har blivit avsatt på det här sättet, men demokraten Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset innan de friades av senaten. I Clintons fall handlade det om att han ljugit för kongressen om sin sexuella relation med Monica Lewinsky, då praktikant i Vita huset. Johnson hamnade i bråk med kongressen efter att bland annat ha lagt in sitt veto mot lagstiftning som skulle säkerställa vissa rättigheter för före detta slavar efter inbördeskriget.

Tredje gången

Republikanen Donald Trump är alltså den tredje presidenten som ställs inför riksrätt.

I republikanen Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Källor: History.com, The New York Times, USA:s senat, Findlaw.com, TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Donald Trump inför riksrätt

Mer i ämnet