• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Republika Srpskas president Milorad Dodik under ett valmöte i entitetens huvudstad Banja Luka. Foto: TT

Bosnien går till val i laddad folkomröstning

Uppdaterad
Publicerad

En infekterad folkomröstning i Bosnien-Hercegovina skakar en redan instabil nation.

Enligt preliminära uppgifter röstade 99,8 procent av väljarna på söndagen ja till att fortsätta fira självständighetsdag 9 januari – ett datum som av många förknippas med blodiga utrensningar under kriget i Jugoslavien.

Republika Srpska, bosnienserbernas del av Bosnien-Hercegovina, försöker allt kraftigare rycka sig ifrån landets andra del, Federationen Bosnien och Hercegovina, som delas mellan bosniaker och bosniska kroater. Nu har entitetens befolkning röstat för att det kontroversiella datumet 9 januari officiellt ska firas som ”republikens dag”.

För många bosnier är 9 januari förknippat med de etniska rensningarna under kriget. Det var det datumet 1992 som bosnienserberna förklarade självständighet från resten av landet, vilket blev startskottet för kriget i Bosnien som ledde till 100.000 människors död.

Försökte förbjuda

9 januari, som dessutom är det populära ortodoxa helgonet sankt Stefans dag, har firats av bosnienserberna i många år, men förra november försökte Bosniens författningsdomstol sätta ett stopp för firandet med hänvisning till att det var diskriminerande mot de muslimska bosniakerna och de katolska kroaterna i entiteten. Republika Srpska svarade med att utlysa dagens folkomröstning.

I förra veckan förbjöd författningsdomstolen valet, men Republika Srpskas premiärminister Zeljka Cvijanovic förklarade att man skulle fortsätta som planerat – trots att folkomröstningen nu var olaglig.

Det är inte troligt att hela Republika Srpskas parlament, samtliga ministrar och alla väljare som deltar i omröstningen kommer att gripas, sa hon. 

Internationell kritik

Det är framförallt bosniakerna som har varit missnöjda med Republika Srpskas agerande och manat till att istället hitta ett datum som är acceptabelt för alla tre grupperna. Kroaternas representanter i Republika Srpskas parlament har sagt att folkomröstningen ”inte skadar det kroatiska folkets intressen”.

Tilltaget har dock mött massiv internationell kritik. USA har hotat med ospecificerade konsekvenser om omröstningen går av stapeln och Valentin Inzko, det internationella samfundets höge representant i Bosnien och Hercegovina, har antytt att sanktioner som reseförbud kan komma att sättas in mot Republika Srpskas politiker. Även Serbien har fördömt omröstningen, Ryssland, däremot, har uttryckt sitt stöd.

Röstar om självständighet 2018

Löften om självständighet är en ständigt återkommande del i det nuvarande regeringspartiets valkampanjer och folkomröstningen kommer bara dagar innan lokalval ska hållas. Den sittande presidenten i Republika Srpska, Milorad Dodik, har dessutom lovat en folkomröstning om självständighet från Bosnien år 2018. Enligt honom är varningarna om att han med sin politik kan orsaka ett nytt krig ”dumheter” menade att ”förvirra och skrämma allmänheten”.

Bosnien-Hercegovinas självständighetsdag firas officiellt den 1 mars, men helgdagen erkänns inte av Republika Srpska.

Bosnienserberna väntas i dag ge ett rungande ja som svar på frågan “Stödjer du att 9 januari ska firas som republikens dag?”

Fakta: Bosnien–Hercegovina

Bosnien-Hercegovina är sedan slutet av kriget i forna Jugoslavien uppdelat i två entiteter – serbernas Republika Srpska med 1,3 miljoner invånare och Federationen Bosnien och Hercegovina, med 2,4 miljoner invånare, som delas mellan bosniaker och kroater. Entiteterna är till stor del självstyrande.

Landet har tre konstitutionella folkgrupper: serber, kroater och bosniaker (tidigare bosnienmuslimer).

Omkring 50 procent av befolkningen är bosniaker, 31 procent är serber, 15 procent är kroater och fyra procent identifierar sig som ”annat”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.