2016-06-23 – Omröstningen
- Britterna röstar om ett utträde ur EU. Två alternativ står på valsedeln – ”lämna” och ”stanna kvar”.
- I motsats till vad de flesta opinionsundersökningarna visat vinner lämna-sidan med 51,9 procent av rösterna. Valdeltagandet är relativt högt, 72,2 procent.
2016-06-24 – Dramatiskt partiledarskifte
- Dåvarande premiärministern David Cameron meddelar omgående att han kommer avgå. Valresultatet blir ett stort nederlag för Tory-ledaren som hade förespråkat att Storbritannien skulle stanna kvar i unionen.
2016-07-13 – May tar över
- Maktskiftet inom Tory-partiet blir verklighet. David Cameron lämnar efter sex år som premiärminister och efterträds av Theresa May. Även May argumenterade för att stanna i EU men anses inte vara en lika passionerad EU-vän som sin företrädare.
2017-03-28 – Processen påbörjas
- Under våren 2017 undertecknar Theresa May ett brev med syftet att aktivera artikel 50, det vill säga den formella ansökan om ett utträde ur EU.
- Artikel 50 är en del av EU-fördraget och reglerar hur ett utträde ska gå till (se faktaruta längst ned).
2017-03-29 – Det formella avskedet
- Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow lämnar över ansökan om brittiskt utträde till Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk.
- Därmed har Storbritanniens formella utträde ur EU påbörjats – i enlighet med utträdesreglerna planeras det att verkställas två år senare, alltså den 29 mars 2019.
Sommaren 2017- Förhandlingarna inleds
- Utträdesförhandlingar mellan EU och Storbritannien inleds. Man diskuterar bland annat vad som ska gälla för de EU-medborgare som bor i Storbritannien och tvärt om.
- Den svåraste förhandlingspunkten visar sig bli gränsen mellan Irland och Nordirland. De två länderna, som har en konfliktfylld historia, vill till varje pris undvika en hård gräns på ön.
2018-06-26 – Komplicerade lagändringar
- Efter flera månaders förhandlingar i det brittiska parlamentet får den så kallade utträdeslagen (EU withdrawal bill) drottningens godkännande och blir officiell.
- Lagen innebär bland annat att EU-lagar och regler som antagits sedan Storbritannien gick med i EU kan fortsätta gälla i landet även efter att man lämnar unionen.
2018-07-09 – Stort missnöje och tunga avhopp
- Storbritanniens brexitminister David Davis och biträdande brexitminister Steve Baker avgår. Senare samma dag meddelar även utrikesminister Boris Johnsson att han lämnar sin post.
- Ministrarna, som är kända brexitförespråkare, är missnöjda med Theresa Mays inställning i förhandlingarna med EU. De motsätter sig bland annat Mays ambition att förhandla fram en så kallad mjuk brexit.
- Dominic Raab utses till ny brexitminister och Jeremy Hunt till ny utrikesminister.
2018-11-13 – Avtalet med EU i hamn
- Efter tuffa förhandlingar enas EU och Storbritannien om ett utkast till ett utträdesavtal. För att garantera att det inte blir en hård gräns på Irland enas parterna om en nödlösning som kommer att kallas för ”backstop”.
- Backstoplösningen innebär en slags garanti – om man inte lyckas lösa gränsfrågan kommer Storbritannien stanna kvar i tullunionen och därigenom garantera att ingen hård gräns upprättas på den irländska ön.
- Enligt avtalet får backstoplösningen inte avbrytas av en enskild part. Avtalet får hård kritik av brexitförespråkare som anser att man riskerar att hållas gisslan av EU – när ambitionen är att lämna unionen.
- Man enas också om en övergångsperiod på minst 21 månader från det formella utträdet den 29 mars 2019 till den 31 december 2020.
- Under övergångsperioden kommer det mesta vara som det är i dag och parterna få fortsatt tid att reglera gränser, tullar och handel. Storbritannien kommer däremot inte delta i EU:s politiska processer under den här tiden.
- Förslaget till utträdesavtal kritiseras från alla håll. Såväl brexitförespråkare som brexitmotståndare är missnöjda.
2018-11-15 – Theresa Mays svarta torsdag
- Under förmiddagen meddelar chefsförhandlaren och brexitministern Dominic Raab att han avgår. Han skriver på twitter: ”Jag kan inte med gott samvete stå bakom avtalet med EU”. Senare samma dag avgår även pensions- och arbetsmarknadsministern Esther McVey.
- Även Shailesh Vara, minister för Nordirland, och Suella Braverman, biträdande brexitminister, avgår i protest mot avtalet.
2018-12-11 – Tvingas ställa in omröstning
- Theresa May ställer in parlamentets planerade omröstning om brexitavtalet med EU med anledning av att det förväntas röstas ned.
- Regeringsrepresentanter lovar samtidigt att en omröstning ska ske senast i januari 2019.
2018 -12-12 – Under attack från egna partiet
- Ledamöter inom Theresa Mays eget parti väcker en misstroendeomröstning mot henne – den ska genomföras senare samma kväll.
- ”Theresa Mays plan kommer att störta regeringen men det tolererar vårt parti inte” , säger ledamöterna Jacob Rees-Mogg och Steve Baker, i ett uttalande. De kräver hennes avgång.
- May överlever den interna omröstningen. 200 ledamöter röstar för att behålla henne som partiledare och 117 för att avsätta henne. Det hade krävts minst 158 röster för att tvinga henne att avgå.
- May har tidigare under dagen meddelat partikollegor att hon vill sitta kvar mandatperioden ut men inte kommer ställa upp som partiledare i nästa val.
2019-01-15 – Tungt nederlag och oviss framtid
- Ännu en ödesdag inleds för Theresa May när det brittiska parlamentet till slut ska ta ställning till om man godkänner hennes framförhandlade avtal med EU.
- Förslaget röstas ned med stor majoritet (432 mot och 202 för) och oppositionsledaren Jeremy Corbyn kräver en misstroendeomröstning. Han får sin vilja igenom och den ska genomföras redan nästa dag.
2019 -01-16 – Överlever med nöd och näppe
- May överlever misstroendeomröstningen med liten marginal (325 röster mot 306). Hon uppmanar till fortsatta samtal framåt med övriga partiledare.
2019-01-29 – Nya vägar framåt
- Efter att parlamentet två veckor tidigare sagt nej till avtalet med EU röstar man nu om en rad olika förslag på hur frågan kan hanteras framåt.
- Parlamentet röstar för det så kallade Brady-förslaget. Det innebär att backstoplösningen om Irland kan ersättas med ”ett alternativt arrangemang”. Det öppnar för att May kan förhandla om den delen av avtalet och sedan ta tillbaka avtalet för omröstning i parlamentet.
2019-03-11 – ”Backstop kan inte bli permanent”
- Efter nya förhandlingar mellan Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker framträder de båda under en gemensam presskonferens och meddelar att man enats om nya detaljer gällande backstoplösningen.
- ”Det har funnits en tydlig oro i parlamentet över en särskild fråga: nödlösningen om Nordirland. Men den kan inte bli en permanent lösning. Juridiskt bindande garantier har krävts för att reda ut det. I dag har vi ordnat det”, sa May.
- Från EU är tonerna hårdare. ”I politik får man ibland en andra chans. Det som är viktigt är vad man gör med den chansen. För det kommer inte att bli en tredje chans.”, säger Jean-Claude Juncker om det omförhandlade avtalet.
2019-03-12 – Ännu ett nederlag
- Brittiska parlamentet röstar för andra gången ned Theresa Mays utträdesavtal. Trots att backstoplösningen omförhandlats röstas förslaget ned med 391 nej-röster mot 242 ja-röster.
2019-03-13 – Turbulensen i parlamentet fortsätter
- Dagen efter att utträdesavtalet röstades ned sker nya omröstningar i det brittiska parlamentet. Med knapp marginal (312 mot 308) röstar parlamentet ja till ett förslag som för all framtid utesluter möjligheterna till en så kallad hård brexit. Det vill säga att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal.
- Theresa May argumenterade mot förslaget men fick alltså se sig besegrad.
- ”May har förlorat kontrollen över sin regering, sitt parti och parlamentet”, säger SVT:s utsända Anna-Maja Persson, på i London.
2019-03-13 – EU-toppmöte i Bryssel
- Flera planerade presskonferenser har ställts in under dagens EU-toppmöte i Bryssel, men enligt de uppgifter som läckt ser EU ut gå med på en förlängning av förhandlingstiden för brexit. Dock inte under så lång tid som Theresa May hade önskat.
- Förhandlingstiden kan förlängas till den 22 maj, dagen före EU-valet, enligt dokument som Reuters hartagit del av. Men oavsett tyder det mesta på att det blir ett bakslag för Theresa May – som har föreslagit en förlängning till den 30 juni.
2019-03-28 – Omröstning i parlamentet
- Theresa May meddelar att hon avgår om utträdesavtalet röstas igenom. Det leder till att tidigare motståndare som till exempel Boris Johnson börjar backa avtalet. Men samtidigt kommer besked från regeringspartner DUP att de kommer rösta nej till avtalet.
- Under kvällen röstade det brittiska parlamentet om åtta vägledande brexitförslag. Det var parlamentets chans att visa hur de vill lösa situationen – efter att de röstat ner utträdesavtalet. Men inget av förslagen fick en majoritet bakom sig.
2019-03-29 – Tredje omröstning om uträdesavtalet
- Med röstsiffrorna 344 mot och 286 för, förkastade det brittiska parlamentet Mays brexitavtal en tredje gång.
2019-04-01 – Parlamentet röstar nej till allt – igen
- Parlamentet röstade igen om fyra vägledande brexitförslag – med förhoppningen om att kunna ge besked om vad de kan acceptera. Men återigen röstade de nej till alla förslag. Närmast kom förslaget om en tullunion med EU. Det förlorade med endast tre röster – 273 mot 276.
2019-04-05 – Theresa May ber EU om en ny förlängning
- Theresa May ber i ett brev till EU:s permanente ordförande Donald Tusk om en förlängning av brexitprocessen till den 30 juni.
2019-04-10 – EU förlänger fristen till oktober
- EU-ledarna samlas i Bryssel för ett extra toppmöte om brexit. Efter en diskussion som varar hela kvällen meddelas efter midnatt att Storbritannien får ytterligare drygt ett halvår på sig. Ny deadline blir den 31 oktober.
- Det rapporteras från toppmötet att Frankrikes president Emmanuel Macron motsatte sig en förlängning, men att han fick ge med sig.
Det här är Artikel 50
- Artikel 50 är en del i EU-fördraget, en plan för länder som vill lämna EU. Det skapades i samband med att man skrev under Lissabonfördraget 2009. Innan dess fanns ingen formell plan för hur det skulle gå till om ett land ville träda ut ur Europeiska unionen.
- Artikel 50 består av fem paragrafer som i korthet säger att det land som vill lämna EU ska meddela och förhandla ett avtal om utträdet med Europeiska rådet.
- Avtalet mellan det land som lämnar och Europeiska rådet ska träffas inom en tidsperiod på två år om inte alla parter är överens om att förlänga det. Det land som väljer att lämna EU får inte, enligt artikel 50, delta i de interna diskussioner som förs i EU om det aktuella landets utträde.