Det var på morgonen den 23 juni 2016, blott timmar efter att rösterna för ett brittiskt utträde ur EU räknats klart, som Thomas Harding bestämde sig. Britterna hade med smal marginal röstat ja till ”brexit”, alltså att lämna unionen.
– Jag tänkte att ”okej, jag vill faktiskt inte skiljas från Europa”, beskrev han då i en intervju med tidningen The New York Times.
– Det kändes som om jag höll på att förlora någonting.
Det var delvis denna insikt som ledde honom till att ansöka om tyskt medborgarskap. Eller att få ett tyskt medborgarskap återupprättat, snarare.
Plötslig boom i ansökningar
Harding tillhör nämligen gruppen anhöriga till de tiotusentals judar som flydde till Storbritannien undan nazisternas förföljelser, och som senare fråntogs sina tyska medborgarskap. Ett öde som också drabbade romer, hbtq-personer, politiska oppositionella och andra som nazisterna såg som sina fiender.
Efter nazisternas fall stiftade Tyskland en lag, artikel 116 i grundlagen, som ger dem som fråntogs sina tyska medborgarskap ”av politiska, etniska eller religiösa skäl” rätten att åter bli tyska medborgare. Det är en rättighet som också tillfaller deras ättlingar.
Under lång tid var det få i Storbritannien som utnyttjade lagen – år 2015 var det bara 59 personer som sökte vid tyska ambassaden i London, enligt tyska Deutsche Welle.
Det har dock slagit om rejält därefter. Under 2016, året då britterna röstade ja till brexit, var det 760 som sökte. I fjol var antalet 1 824, och under detta års första åtta månader var det 1 147 britter som ansökte om tyskt medborgarskap utifrån denna speciella lag, enligt nya siffror från tyska tidningskoncernen Funke Mediengruppe.
Siffrorna pekar mot brexit
Förklaringen kan vara en önskan bland många britter att vara EU-medborgare även i framtiden. I alla fall enligt Konstantin Kuhle, inrikespolitisk talesman för tyska partiet FDP. Det var en fråga i parlamentet som fick Funke att ta fram siffrorna, som enligt Kuhle visar att många brittiska medborgare gärna vill hålla kvar i ”fördelarna med ett EU-medborgarskap”.
Liknande slutsatser har tidigare dragits om britter i största allmänhet som sökt och fått tyskt medborgarskap sedan brexit, med eller utan koppling till artikel 116.
– Det är inte förvånande med tanke på den brittiska regeringen förhandlingslinje i brexitfrågan, att många i Storbritannien fortfarande känner sig nära EU, säger Kuhle enligt Deutsche Welle.