Utträdesavtal
Det som EU och Storbritannien har förhandlat om sedan sommaren 2017 är ett avtal som reglerar själva utträdet. Det handlar om allt från vad som ska hända med de EU-medborgare som nu bor i Storbritannien och tvärtom till hur mycket Storbritannien behöver betala EU för allehanda gemensamma projekt som man redan varit med och dra i gång, med mera. Avtalet är klart till över 90 procent – men sitter fortfarande fast i tvisten om hur man ska lösa gränsfrågorna på Irland. Eftersom inget är klart förrän allting är klart finns fortfarande risken för att hela avtalet spricker.
Övergångsperiod
Om EU och Storbritannien lyckas få till stånd ett utträdesavtal har man redan enats om att en övergångsperiod ska löpa från det formella utträdet den 29 mars 2019 till den 31 december 2020 (åtminstone). Perioden är till för att företag och personer på båda sidor ska få mer tid på sig att anpassa sig till de nya regler som sedan ska gälla. Under övergångsperioden kommer det mesta att bli som det är just nu, bortsett från att Storbritannien inte deltar i EU:s politiska processer. Däremot behöver landet fortfarande bidra ekonomiskt till EU-budgeten. Om inget utträdesavtal blir klart blir det dock ingen övergångsperiod.
Backstop
Kärt barn har många namn – och på svenska har det ofta beskrivits som nödlösningen, reservplanen eller säkerhetsmekanismen. Ordet är ursprungligen en baseboll-term och kan syfta både på själva catchern (den som fångar de bollar som slagmannen inte träffar) och det skydd som finns bakom slagmannen och catchern för att inte missriktade bollar ska träffa publiken. I brexitsammanhang används ordet för det skydd eller den garanti som både Irland och Nordirland vill ha för att inte skapa en hård gräns på ön och därmed riskera fredsprocessen. Parterna har redan enats om att ett skydd ska finnas – men inte hur det ska se ut.
Den framtida relationen
När (och om) ett utträdesavtal väl är klart ska parterna börja förhandla på allvar om sin framtida relation, det vill säga hur handel och samarbete ska fungera mellan EU och Storbritannien efter utträdet. Än så länge har båda sidor bara gett olika fingervisningar om vad man kan tänka sig, även om Storbritannien har tryckt på för att få i gång förhandlingarna redan innan utträdesavtalet är klart. Vissa delar lär parterna snabbt kunna enas om, som till exempel olika former av polissamarbete. Andra delar – som villkoren i ett eventuellt frihandelsavtal – kan ta flera år att avgöra. Storbritannien hoppas ändå att den framtida relationen ska vara utredd innan den planerade övergångsperioden tar slut den 31 december 2020.
Avtalslös brexit
”No deal” betyder att inget utträdesavtal kan nås – vilket inte är omöjligt, med tanke på att premiärminister Theresa May inte bara behöver göra upp med EU utan också få sitt avtal godkänt av det brittiska parlamentet, där hon har en ytterst knapp majoritet och många motståndare. En avtalslös brexit riskerar att innebära kaos då allehanda nuvarande regler omedelbart upphör att gälla den 30 mars 2019. Samtidigt väntas EU och Storbritannien ändå försöka nå vissa uppgörelser i sista stund för att undvika att exempelvis flygtrafiken blir stående. Andra akuta frågor lär bli villkoren för EU:s medborgare i Storbritannien och vice versa. Vid en ”no deal” blir det ingen övergångsperiod.
Gränsfrågan på Irland
Långfredagsavtalet , det fredsavtal som skrevs 1998 mellan parterna på Nordirland och regeringarna i Storbritannien och Irland, kommer att fortsätta att gälla, oavsett om det blir något utträdesavtal eller inte om brexit. Däremot försvåras många delar i avtalet, som trots allt bygger på att både Irland och Nordirland är delar av EU och omfattas av samma EU-regler kring fri rörlighet av gods, tjänster och människor. Att gränsen hålls öppen ses som en central del i förtroendeskapandet. Oenigheten om hur det praktiskt och juridiskt ska kunna fungera är just nu vad som stoppar upp hela brexitprocessen.