Veckans europeiska toppmöte slutade i en besvikelse. Det saknas ännu avtal som reglerar relationen mellan EU och Storbritannien efter brexit.
Det är ingen som pratar om något sammanbrott, enligt Ann Linde, snarare om att det kommer att ta längre tid än väntat. Men ju närmare mars 2019 vi kommer desto mer diskuteras en möjlig ”no-deal”.
– Det har ökat markant senaste veckorna både från EU:s och medlemsländernas sida, säger hon.
Får tydliga konsekvenser
Ett steg närmare ett no-deal-scenario betyder att svenska företag och myndigheter behöver förbereda sig, enligt Ann Linde.
– Vi gav alla departement för en tid sedan ett uppdrag att undersöka vad som händer om till exempel britter efter mars kommer att räknas som tredje land-medborgare. Kan de gå kvar på universiteten, kommer de att få sjukvård? Vad händer i Göteborgs hamn när plötsligt alla tulldeklarationer ska gås igenom? Behövs mer utrymme för lastbilar? Fler lagringsställen?
Med tanke på att förhandlingssituationen ser ut som den gör tar beredskapsarbetet för ett avtalslöst brittiskt EU-utträde nu allt större plats, enligt ambassadör Jan Olsson, ansvarig för brexit-samordning på Statsrådsberedningen.
– Det är uppenbart att det skulle få tydliga konsekvenser på vissa områden, säger han.
En resursfråga
Olsson räknar upp tullprocedurer, EU-medborgarnas rättigheter, flygfarten och finanssektorn samt läkemedelsförsörjningen som exempel på områden arbetet är inriktat på.
– Motsvarande arbete pågår i alla medlemsstater och i EU-kommissionen, i många fall ligger behörigheten på EU-nivå. Vi samarbetar nära, säger han.
EU-kommissionen ansvarar bland annat för att hantera problem som kan uppstå när det gäller läkemedel och flygtrafik.
Ett brittiskt EU-utträde utan avtal skulle ställa mycket på ända jämfört med situationen i dag, då Storbritannien är en del av EU:s inre marknad och tullunionen.
– Om du får ett avbrott från en dag till en annan blir effekten att Storbritannien blir som vilket annat tredje land som helst, som vi inte har ett avtal med, säger Jan Olsson.
Ett konkret problem är att hantera tullar och gränskontroller. Men det är snarare en kapacitets- och resursfråga än ett helt nytt problemkomplex som dyker upp, enligt ambassadören.
– Man ska ju inte inrätta något som inte finns. Man ska tillämpa regler som finns och procedurer som finns, fast i ganska mycket större omfattning än man gjort tidigare eftersom det är en ganska stor handelspartner som i så fall får förändrad status, säger Jan Olsson.
”Rejäla förändringar”
Tullverket kommer enligt Ann Linde att få mer pengar, eftersom oavsett hur brexit sker, kommer myndigheten få mer jobb att utföra.
Ann Linde manar samtidigt varje bransch att noga gå igenom vad en hård brexit utan ett utträdesavtal skulle innebära.
– Alla företag som har export till Storbritannien måste fråga sig om de kommer drabbas. Förståelsen för detta är inte fullständig i svenskt näringsliv. Man måste verkligen titta på om man drabbas av att reglerna förändras och hur företaget då drabbas. För det kan bli rejäla förändringar.