Nordirlands åklagarmyndighet meddelade på torsdagen att ”soldat F” åtalas för morden på James Wray och William McKinney. Soldaten åtalas också för försök till mord på ytterligare fyra personer.
Totalt misstänktes 19 personer för dödsskjutningarna. De flesta av dem, 17 personer, är brittiska ex-soldater medan de andra två påstås ha varit medlemmar i Irländska republikanska armén (IRA).
Vad gäller de övriga misstänkta saknas tillräckligt med bevis för att göra en fällande dom sannolik, meddelar Nordirlands åklagarmyndighet.
De 13 demonstranter som dödades deltog i en medborgarrättsmarsch den 30 januari 1972 i den katolskt präglade stadsdelen Bogside när de brittiska soldaterna öppnade eld. En fjortonde person avled senare på sjukhus.
Glädje och besvikelse
Dagens besked väckte både glädje och besvikelse bland anhöriga.
– Det här är en fantastik framgång för de familjer och de offer som drabbades av ”blodiga söndagen”, säger Ciaran Shiels, juridiskt ombud för några av offrens familjer.
Men tilläger:
– Vi är besvikna för att inte samtliga ansvariga ställs inför rätta.
En offentlig utredning kom fram till att soldaterna var de som sköt först och att de i efterhand lämnat missvisade uppgifter om vad som hände.
Stödjer soldat
Storbritanniens försvarsminister Gavin Williamson meddelade omgående att den brittiska regeringen kommer erbjuda fullt lagligt stöd till den brittiske soldaten som nu åtalas vilket bland annat innebär att man kommer betala hans rättegångskostnader.
– Vi står i skuld till de tidigare militärer som modigt och förtjänstfullt tjänstgjort för att bringa fred till Nordirland, säger han.
”Blodiga söndagen” var en av de mest avgörande händelserna i den tre decennier långa och blodiga konflikten, som brukar kallas för ”the troubles”.
Bakgrund: Blodiga söndagen
Söndagen den 30 januari 1972 sköt brittiska fallskärmssoldater ihjäl 13 obeväpnade demonstranter under en protestmarsch för medborgerliga rättigheter i Nordirlands näst största stad Derry – officiellt känd som Londonderry. En fjortonde avled senare på sjukhus.
Händelsen har gått till historien under namnet ”Bloody Sunday”. Den betraktas allmänt som startpunkten för upptrappningen av den blodiga Nordirlandskonflikten, som krävde 3 600 liv innan våldsamheterna till sist ebbade ut under 2000-talet.
De 13 som sköts ihjäl var tonåringar eller i 20-årsåldern. Händelsen resulterade i stora protester, som har setts som en avgörande orsak till att Storbritannien införde direktstyre över provinsen senare samma år.
Marschen 1972 genomfördes i protest mot att de brittiska myndigheterna beslöt att börja internera misstänkta republikaner utan rättegång.
Irländska republikanska arméns (IRA) påstådda närvaro i demonstrationståget angavs som motivering till att soldaterna öppnade eld.
Källa: TT