Det gamla systemet förutsatte två stora partier som kämpade om makten. Antingen de konservativa, Tories, eller arbetarpartiet Labour väntades få regera. Dessutom fanns det ett liberalt parti som i regel varit betydelselöst.

Det håller på att ändras. Dels väntas det populistiska EU- och invandringskritiska Ukip vinna många väljare, dels kan De gröna få röstframgångar i detta val. Dessutom väntas det skotska nationalistpartiet SNP erövra massor av mandat från Labour i Skottland.

Jämnt – och ingen egen majoritet

Resultatet tycks alltså bli att inget av de två stora partierna i detta val får egen majoritet i parlamentets underhus. Så var det redan 2010 men nu ser det ut som om detta förhållande håller på att permanentas. I årets valrörelse förnekar partierna att det blir så igen – medan opinionsmätningarna tyder på att det blir just så.

Ett problem för dem som gör opinionsmätningar är dessutom att de två stora partierna ligger så nära varandra att det är svårt att förutsäga vilket av dem som blir störst – även om alltså inget tycks bli så stort att det får egen majoritet.

Frågan är också hur pålitliga opinionsmätningarna är. Förra valet 2010 visade de bara fel på i snitt en procent.

Omvälvningar

I förra valet skedde redan en förändring som visade att de två stora partierna stod inför omvälvningar. Det var när Liberaldemokraterna fick hela 23 procent av rösterna.

Efter det gick Liberaldemokraterna i koalition med Tories och det har lett till ett ras i väljarsympatier. Nu väntas de bara få ett ensiffrigt resultat. De står öppna för samarbete med både Tories och Labour, allt beroende på vilket av dem två som får flest röster.

Men tecknet på att det gamla systemet inte fungerar längre är att Liberaldemokraternas röster förmodligen inte räcker för att ge Tories eller Labour en majoritet i underhuset. De gamla partierna klarar inte av att själva bilda regering längre.

Det gamla systemet fungerar alltså inte. Och hur det nya ser ut vet vi inte – men politiskt och parlamentariskt blir det ett nytt Storbritannien efter den 7 maj.

Mer vänsterinriktad

Vad gäller Labours möjligheter finns det en lösning som innebär att SNP bidrar till att Labour får en majoritet.

Men det skulle nog betyda att Labour måste föra en mera vänsterinriktad politik än vad ledaren Ed Miliband vill stå för. Han avvisade häromdagen samarbete om SNP stod fast vid sina krav på ett större budgetunderskott för att föra en expansivare ekonomisk politik.

En annan stridsfråga är om Storbritannien ska modernisera sina atomvapenbestyckade ubåtar som är stationerade i Skottland. Labour säger ja, SNP vill skrota dem. Miliband vill inte kompromissa om detta.

SNP är också ett stort problem för Labour därför att det väntas erövra de flesta av det 40-tal mandat som Labour hittills haft som säkra mandat i Skottland. Det bidrar till att Labour inte kan få egen majoritet i valet i hela landet.

”Kaos hotar”

Tories varnar för alternativet Labour-SNP och säger att kaos hotar med denna kombination. Det gäller även alternativ där De Gröna eller ett socialistiskt parti i Nordirland är inblandade.

Ett annat tecken på det gamla systemets håller på att brytas upp är Ukip (United Kingdom Independent Party). Partiet väntas få 12-16 procent.

Det är en tillbakagång jämfört med opinionsmätningar för ett par månader sedan – bland annat på grund av en massa skandaler med rasistiska och sexistiska uttalanden från Ukip-kandidater.

Men det betyder ändå att Ukip tar röster från både Tories och Labour – mest från Tories.

Berövas majoriteten

Så som det brittiska valsystemet fungerar betyder detta att Ukip kan ta röster och beröva Tories majoriteten i en del valkretsar.

Samtidigt betyder detta valsystem att Ukip inte får särskilt många mandat i underhuset. Det finns beräkningar som talar om bara ett par mandat – eller upp till ett halvdussin.

Det brittiska valsystemet innebär ju att man väljer en enda kandidat i var och en av de 650 valkretsarna. Den som får flest röster vinner. Ukip kan alltså genom att få sina 12-16 procent vinna röster från främst Tories, vilket kan gynna Labours kandidat.

Samtidigt vinner inte Ukip några mandat: Ukip vinner fler röster men blir ju inte största parti, vilket krävs för att vinna en plats i underhuset.

Svårare för Tories

Som opinionsmätningarna har sett ut kan det bli svårt för Tories att hitta en koalitionspartner, även om Tories väntas bli största partiet. Ukip räcker inte, Liberaldemokraterna räcker inte. Ett nordirländskt borgerligt parti skulle kunna hjälpa Tories att tillsammans med Liberaldemokraterna komma nära en majoritet – om Tories gör bättre i från sig än vad mätningarna visar.

Frågan är om Tories kan samarbeta med Ukip, om man vill ha med Liberaldemokraterna. De säger definitivt nej till att sitta i samma regering som Ukip.

Valet kan ses som ett ödesval när det gäller Storbritanniens fortsatta relationer till EU. Cameron lovar, om han vinner, en folkomröstning om fortsatt medlemskap före utgången av 2017. Det är vad Ukip vill ha och som Cameron måste lova om han inte vill spränga sitt eget parti.

Ekonomin viktigast

Labour är emot detta. Det är i dag ganska oklart hur en sådan folkomröstning skulle sluta. Men problemet är att de följande två åren i brittisk politik skulle domineras av denna fråga.

Samtidigt är den ekonomiska politiken det viktigaste för väljarna. Tories vill fortsätta sin politik med åtstramningar för att nå en balanserad budget.

Labour lovar egentligen detsamma men säger att man vill spara på ett rättvisare sätt än Tories. Det är de rika och storföretagen som ska betala.

Och Tories svarar med att varna för att Labours politik leder till ekonomiskt kaos. Labours svar på detta är att varna för chockartade nedskärningar i det sociala välfärdssystemet om Tories bildar regering.

Ger invandringen skulden

Ukips linje har varit att försöka vinna röster på att skylla många av dagens stora problem på den ökade invandringen, särskilt från östeuropeiska EU-länder. Man menar att bostadsbrist, bristande resurser i sjukvården och arbetslöshet beror på denna invandring.

Även om Ukip inte vinner många mandat har man på vissa punkter tvingat de två stora partierna att till exempel lova skärpningar när det gäller vilka sociala förmåner nyinflyttade invandrare ska få.