Jubel och applåder utbröt i kongressens underhus när förslaget antogs med 116 röster mot 18 i torsdags. Många av regeringssidans ledamöter stödde ja-sidan och president Piñera förklarade efteråt att han böjer sig för majoriteten och avstår från att lägga in sitt veto.

Ett nej kunde ha lett till ett nytt utbrott av protester, likt dem som rasade i slutet av förra året, skriver nyhetsbyrån Reuters. Missnöje med pensionssystemet var en av de faktorer som fick miljontals människor att ge sig ut på gatorna i oktober.

Statsvetaren Christobal Bellolio jämför beslutet med brexit – ett symboliskt slag mot etablissemanget, mot experternas råd.

Varning från ekonomer

Ekonomer varnar för att förskottsuttagen kommer att drabba pensionsspararna på längre sikt. Dels blir de årliga utbetalningarna ännu mindre än tidigare när kapitalet minskar. Dels riskerar pensionsfonderna att göra stora förluster när de tvingas sälja stora tillgångar på kort tid för att frigöra medel att betala ut, vilket också minskar avkastningen.

Förslagets anhängare hävdar å sin sida att regeringens alternativa förslag till krisstöd – ett engångssstöd på drygt 5 000 kronor och lågräntelån på drygt 17 000 kronor – var otillräckliga och alltför byråkratiska.

Arv från diktaturen

Pensionssystemet är ett arv från det sena 1900-talets militärdiktatur och bygger på eget obligatoriskt sparande i pensionsfonder, helt utan skattefinansiering från den arbetande befolkningen.

Enligt Bloomberg har systemet bidragit till stora investeringar, vilket har stärkt tillväxten och minskat fattigdomen i landet. Samtidigt är utfallet väldigt ojämnt. 80 procent har mindre än 400 USA-dollar i månaden (ca 3 600 kronor) och de flesta som arbetar deltid eller i den informella sektorn är hänvisade till mycket låga grundpensioner, om ens det.

Coronakrisen har slagit hårt mot Chile, som på kort tid har gått förbi USA och Brasilien i antal döda per 100 000 invånare. Landets ekonomi beräknas krympa med 6-7 procent i år.