När den karismatiske politikern Rodrigo Duterte bestämde sig för att ställa upp i presidentvalet 2016 var det en självklarhet för Maria Ressa och hennes kollegor på webbtidningen Rappler att bevaka hans kampanj. Duterte var väl medveten om att medial exponering på Rappler skulle gynna honom och att hans uttalande skapade rubriker.
Men när Duterte blev president och startade kriget mot knarket blev han upprörd över att Rappler avslöjade att utomrättsliga avrättningar blivit legio och tusentals människor skjutits ihjäl av polis och paramilitära styrkor.
Presidenten eldar på hatet
– Det är det öppna hatet och hoten mot journalister i Filippinerna som har ökat under Duterte, inte minst för att han själv hejar på, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.
Organisationen har lanserat en global kampanj till stöd för Ressa.
Att hamna på Dutertes svarta lista är något journalister vill undvika. När en reporter dödades sa presidenten “du inte undantagen från lönnmord bara för att du är journalist, om du är ett rövhål”. I januari 2018 publicerade Rappler en artikel där en av Dutertes förtrogna påstods ha ordnat så att ett sydkoreanskt företag fått en statlig order på 289 miljoner dollar. Dutertes talesperson sa att presidenten blivit ursinnig över att “ha svikits av en reporter som han behandlat som sitt barnbarn” samt att han ansåg att webbtidningen var en “fake news outlet”.
Maria Ressa greps, ställdes inför rätta och dömdes till sex års fängelse för förtal av Dutertes vän. Åklagare har dragit igång fler utredningar mot Ressa och hon riskerar sammanlagt 67 års fängelse.
Attackerna en varning till hela världen
Dutertes sociala mediechefs angrepp på Ressa har fått understöd från en trollarmé med presidentens anhängare. Internationellt centrum för journalister (ICJ) har granskat närmare en halv miljon inlägg på sociala medier och konstaterar att Ressa utsätts för en spärreld av nedsättande kommentarer.
Nästan 60% av inläggen hade som syfte att undergräva hennes professionella trovärdighet och allmänhetens förtroende för henne som journalist. Av de verbala angreppen på henne som person var drygt var tredje kvinnofientligt, sexistiskt och grovt förolämpande.