Politisk turbulens, närheten till kriget i Ukraina, en rysk raket i luftrummet samt ett påstått planerat ryskt kuppförsök. Läget är spänt i Moldavien, ett land som allt oftare omnämns av Kreml i hotfulla ordalag.
Ryssland har den senaste månaden påstått att man sett tecken på ett nära förestående ukrainskt angrepp mot utbrytarregionen Transnistrien. I samband med detta har man varnat Nato och Ukraina från att attackera de ryska trupperna som befinner sig där.
Utrikesminister Sergej Lavrov sa nyligen till rysk statsmedia att väst har som mål att skapa ett aggressivt och ryssfientligt Moldavien – ”ett nytt Ukraina”.
”Rysslands inflytande hotat”
Enligt Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, förklaras det höjda ryska tonläget av att Moldaviens regering tydligt visat att man vill kasta av sig Rysslands inflytande över landets politik.
– De har på allvar börjat formulera en politik som skulle möjliggöra ett framtida Moldavien som är en del av EU. Det tror jag är ett viktigt skäl till att detta händer, säger han.
Olycksbådande retorik
Rysslands ord om en attack mot Transnistrien följer ett tydligt mönster, menar Hugo von Essen.
– Det är exakt så Ryssland gjort tidigare: inför den fullskaliga invasionen av Ukraina, kriget Ryssland startade i Ukraina 2014, kriget i Georgien 2008 samt kriget i Moldavien 1990-1992, säger han.
– Man påstår att det finns ett hot mot ryska soldater eller mot en ryskspråkig minoritet. Man påstår att det innebär ett hot mot det egentliga Ryssland och att man har rätt att militärt försvara sina intressen eller landsmän.
Han pekar samtidigt på att det inte betyder att Ryssland kommer agera mot Moldavien.
– Den här retoriken efterföljs inte alltid av militär aggression. Vi kan inte säga att detta betyder att Ryssland kommer inleda en aggression, säger Hugo von Essen.
Transnistrien
- På samma sätt som i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina har proryska separatister i Transnistrien utropat en egen republik. I Transnistrien skedde det 1990, när Sovjetunionen började falla samman.
- Befolkningen i Transnistrien består till stor del av etniska ryssar och ukrainare. Separatisterna var rädda för att Moldavien skulle gå samman med Rumänien, eftersom resten av befolkningen talar rumänska. Separatisterna utkämpade ett kort krig med Moldavien som tog slut 1992.
- En stor andel av befolkningen i Transnistrien har rumänska pass och är rumänska medborgare.
- Omkring 1 500 ryska soldater befinner sig i landet.
- Ingen nation har erkänt Transnistrien som en egen stat, men den fungerar i praktiken som en sådan och har egen valuta, polis och gränsstationer. Transnistrien styrs av en direktvald president och ett parlament med 43 platser.
- Efter Rysslands erövring av Krim från Ukraina våren 2014 vädjade talmannen i Transnistriens parlament om att Kreml skulle annektera även Transnistrien. Ryssland har dock inte erkänt Transnistriens självständighet som man har gjort med de så kallade utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina samt Sydossetien och Abchazien i Georgien.
- Transnistrien har strax under en halv miljon invånare.
Källor: Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin