Rysslands månlandare Luna-25 sköts upp från rymdbasen Kosmodrom Vostotjnyj i ryska Fjärran östern. Enligt den ryska rymdmyndigheten ska Luna-25 ta prover och driva ”långsiktig vetenskaplig forskning”.
I veckan meddelade även Nasa att man skickar fyra astronauter till månen nästa år.
– Att det är så mycket aktivitet kring månen just nu är främst att flera planerade projekt sammanfaller. Den ryska månfärden började planeras redan på 90-talet. Sedan är det några projekt som skjutits upp och inte har blivit av förrän nu, säger Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig på Rymdstyrelsen.
Jakt på fruset vatten
Nu har som första nation lyckats genomföra en historisk landning på månens sydpol.
Att just de här outforskade delarna av månen väcker så stort intresse handlar om jakten på fruset vatten, menar Sven Grahn, rymdexpert och senior forskare på Kungliga Tekniska Högskolan. Om det någon gång ska upprättas en bosättning på månen är vatten en förutsättning.
– Det är intressant eftersom man hoppas kunna upprätta en bas där. Det finns en djup krater och i kraterns botten är det jämt skugga. Det lär finnas is av vatten där, säger han till TT.
Finns en oro
Johan Marcopoulos tror inte att kapplöpningen är kopplad till kriget i Ukraina, men möjligen vill man ”visa musklerna” för varandra.
– För länder som Indien, Ryssland och Kina handlar månfärder mer om forskning och att utvecklas tekniskt och kunna dra nytta av det även i andra sammanhang.
Även Kina, som redan nu har en farkost rullande på månens baksida, har aviserat en bemannad månfärd, men först 2030.
– Det finns en viss oro hos amerikanerna att framför allt Kina ska åka till månen och göra territoriella anspråk. Det skulle kunna vara en drivkraft för månfärderna, men främst är månen ett delmål för att komma vidare till Mars, säger Johan Marcopoulos.
Ökad övervakning
Ett annat tänkbart skäl till den ökade trafiken till månen är att vårt behov av viss infrastruktur på jorden har ökat.
– Det handlar till exempel om navigationsstjänster för väder och klimat men också om ökad bevakning. Däremot tror jag att jakten på värdefulla mineraler och vatten på månen är underordnad.
Även Sverige har ett finger med i spelet.
– Den kinesiska farkosten har ett svenskt instrument och vi har fler vetenskapliga instrument i diverse teleskop och satelliter, säger Johan Marcopoulos.
Hör astronauten Christer Fuglesang berätta mer om månfärderna.