September 2020: Folkliga protester rasar i Belarus. Regimens svar är hårdfört och protester slås ner. Far och son Kuznetjik flyr på morgonen den 11 september olovligen in på det svenska ambassadområdet i centrala Minsk för att söka politisk asyl, efter att ha misshandlats och förföljts av säkerhetsstyrkor.
Över ett och ett halvt år senare är de fortfarande kvar på ambassaden och delar ett rum i källaren. SVT har tidigare rapporterat om ärendet och hållit kontakt med männen.
”Vi har inte hört om något beslut och det känns som att de svenska myndigheterna förhalar ärendet. Mina barn håller på att växa upp och varje gång jag ringer frågar de när jag ska komma hem. Jag vet inte vad jag ska svara”, skriver Vladislau i ett meddelande.
Han har tidigare opererats för cancer och behöver en medicinsk undersökning på sjukhus, men det har ännu inte blivit av.
Sverige skyldiga att garantera säkerheten
Vital och Vladislau Kuznetjik har vänt sig till Europadomstolen och till FN:s kommitté mot tortyr, då de menar att de riskerar tortyr och fängelsestraff om de tvingas lämna ambassaden. FN:s kommitté mot tortyr har bestämt sig för att pröva fallet och slog i december 2021 fast att männen står under svensk jurisdiktion i väntan på prövning av fallet. Fram till dess är Sverige fortsatt skyldigt att garantera deras säkerhet.
Den svenska regeringen har under processen lyft fram att ambassaden inte räknas som svenskt territorium och att man där inte kan ta emot eller fatta beslut om asyl. Ambassaden ska också tidigt ha förklarat att det inte är en långsiktig lösning att vara kvar inne på ambassadområdet.
Ser risk för våg av liknande fall
Att männen skulle ges rätt att ansöka om asyl från ambassaden skulle enligt regeringen ge länder nya och orimliga skyldigheter. Det skulle enligt regeringen också få allvarliga konsekvenser för ambassader över hela världen och kunna skapa en stor ökning av antalet liknande fall.
SVT Nyheter har ställt frågor till utrikesminister Ann Linde (S) om fallet, men hon hänvisar via sin pressekreterare till Utrikesdepartementets presstjänst. Inte heller Sveriges ambassadör i Minsk, Christina Johannesson, vill svara på frågor.
UD:s presstjänst skriver i ett svar till SVT:
”Vi har hela tiden arbetat intensivt med frågan om männens situation, både på ambassaden i Minsk och vid UD i Stockholm. Detta gäller även fortsättningsvis. Vi agerar på det sätt läget kräver, bland annat med hänsyn till ambassadens säkerhet”.
Protestvågen i Belarus 2020
Utanför den svenska ambassadens staket i Minsk är det mycket som har förändrats i samhället sedan hösten 2020, då tusentals människor deltog i den enorma protestvågen.
Regimen har kvävt proteströrelsen och det finns i dag inte längre utrymme för regimkritiska uttalanden. FN varnade för ett år sedan för att den redan allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i Belarus var på väg att förvärras.
Protesterna startade efter att president Alexander Lukasjenko hävdat att han med stor marginal vunnit presidentvalet i augusti. Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja och många andra anser att det var hon som vann valet. Tichanovskaja växte fram som oppositionens frontfigur i protesterna mot regimen.
– De har vapnen, de har makten, så ja, för tillfället ser det ut som att vi har förlorat, sade oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja i en intervju med den schweiziska tidningen Le Temps i februari 2021.
Enligt internationella observatörer har det inte hållits fria och rättvisa val i Belarus på årtionden.