Under sina tolv år vid makten dödade nazisterna mellan 5,6 och 6,3 miljoner judar, varav 2,9 var i koncentrationsläger. Av de som överlevde har en del valt att berätta om sina upplevelser andra har valt att inte säga något. Många fick familj, barn och barnbarn som på olika sätt har påverkats av sina mor- och farföräldrars öden.
– För mig har Förintelsen varit ständigt närvarande i mitt liv, säger Daniel Feinbaum, för mig är det inte 70 år sedan Auschwitz stängdes.
Hans morföräldrar var båda överlevare, mormor från Auschwitz och morfar överlevde dödsmarschen.
– Jag stod väldigt nära mina morföräldrar och det var framför allt min morfar som berättade. Nu finns han inte längre men min mormor lever och är 91 år. Nu är det upp till oss att förmedla budskapet om vad som hände i Europa, säger han.
Framför allt menar han att kunskapen om koncentrationslägren och Förintelsen är eftersatt i dag, att det finns nazistiska partier i dag beror på att det inte finns tillräckligt med kunskap.
Minnesprojekt
Många av de överlevande finns inte längre i livet och lever de så är de mycket gamla, därför är det viktigt att minnas säger flera av deras barnbarn. Adina Krantz driver tillsammans med en kamrat projektet Zikaron som betyder ”att minnas”. Projektet går ut på att åka ut till skolor och föreläsa om sina mor- och farföräldrars upplevelser.
– Vi tar vid där de slutar, säger hon.
Nivån på vad elever vet om Förintelsen är olika, vissa vet inte ens att det finns judar i Sverige, andra är väl informerade. Samtidigt växer främlingsfientliga partier i Europa och i Ungern och Grekland länder sitter nynazistiska partier i riksdagen.
– Det är skrämmande hur fort världen glömmer, säger Adina, därför är det viktigt att fortsätta berätta om vad som hänt.
Identitet
Adina Kratz mormor kom från Ungern, hon och hennes syster var den enda överlevande av fem syskon.
– Jag hörde aldrig min mormor berätta i detalj vad som hände henne under kriget, säger Adina Krantz. Senare var hon med i en av Steven Spielbergs filmer i Shoah-projektet där hon berättade om sina upplevelser, det var som att lära känna henne på ett annat sätt.
– Förintelsen har påverkat mig på så sätt att jag aldrig känt mig hemma, mina rötter finns liksom någon annanstans, fortsätter hon. För mig och många av mina judiska vänner har det också inneburit att det känns extra viktigt att lyckas, att många har ett väldigt starkt driv.
Hotade idag
Efter terrordåden i Paris för några veckor sedan har diskussionen om en växande antisemitism kommit upp på bordet. Under förra året emigrerade 7.000 franska judar till Israel och efter terrordåden uppger fler att de överväger att lämna Europa. Samtidigt som befrielsen av Auschwitz högtidlighålls känner allt fler sig otrygga.
En av de unga judar SVT talar med och som vill vara anonym säger:
– Ibland kan jag känna en hopplöshet då vi fortfarande måste kämpa för att vara oss själva.