Klockan 11 på fredagen meddelade Nobelkommittén i Oslo sitt beslut. Det blev en av förhandsfavoriterna, Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, som fick fredspriset.
– Det var inte helt oväntat och det sätter fokus på en väldigt viktig fråga. Jag tycker det är väldigt bra att lyfta initiativ som handlar om försoning och demokratisering, säger Agnes Hellström, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen till SVT.
Abiy Ahmed får fredspriset ”för hans arbete med att uppnå fred och internationellt samarbete och särskilt för hans avgörande initiativ att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”, enligt Nobelkommitén.
– Jag hoppas att Abiy Ahmed ska göra det bästa möjliga av priset, fortsätta i en progressiv riktning och sätta tonen för ett nytt sorts ledarskap, säger Agnes Hellström.
”Rom byggdes inte på en dag”
Norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen fick efter tillkännagivandet frågor om det inte var för tidigt att ge Abiy Ahmed fredspriset.
– Det är mycket som redan har uppnåtts gällande att reformera Etiopien till en demokrati, men det är också en lång väg kvar. Rom byggdes inte på en dag, inte heller fred och demokratisk utveckling uppnås under en kort tidsperiod, svarar hon och fortsätter:
– Vi medger att det kan vara diskutabelt att redan nu utse Abiy Ahmed, men vi har sett mycket redan och hoppas att arbetet han påbörjat fortsätter.
Enligt Alfred Nobels sista vilja och testamente ska priset tilldelas dem som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Priset har delats ut i Oslo sedan 1901, då Sverige och Norge var en union. Prisutdelare är den norske monarken.
Parlamentsledamöter och professorer
Att nominera någon till Nobels fredspris kräver ingen särskild inbjudan men är förbehållet ledamöter i nationella parlament och regeringar samt sittande statschefer. Dessutom får bland annat medlemmar av den internationella domstolen i Haag, universitetsprofessorer och -rektorer samt personer och organisationer som tidigare fått priset nominera kandidater.
Den fullständiga listan över personer och organisationer som varit nominerade till fredspriset blir offentlig först efter 50 år. Detta i enlighet med Nobel-statuterna och fredspriskommitténs regler.
Fakta: Nobels fredspris
- Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet stortinget.
- Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.
- Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
- Priset ska enligt testamentet gå till ”broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen”.
- Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 19, Afrika 11 och Sydamerika 3.
- Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.
- Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.
Källa: TT
Fakta: De tio senaste fredspristagarna
- 2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
- 2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
- 2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
- 2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
- 2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
- 2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
- 2012: Europeiska unionen, EU.
- 2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.
- 2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.
- 2009: USA:s president Barack Obama.
Källa: TT