Det sägs att underbart är kort. För Erdoğans motståndare varade glädjen i drygt en månad.

Utmanaren Ekrem Imamoğlus oväntade seger den 31 mars slog hela världen med häpnad. Med knapp marginal lyckades han besegra kandidaten som president Erdoğan backat upp med sin ofantliga politiska tyngd.

”Erdoğan kommer aldrig släppa taget”

Kronjuvelen Istanbul, som på egen hand omsätter en tredjedel av landets ekonomi, gick till oppositionen för första gången på 25 år.

Men oppositionens triumf dämpades genast av en och annan dysterkvist som muttrade ”Erdoğan kommer aldrig släppa taget om Istanbul”. Nu fick de rätt.

Samma dysterkvistar spår nu att president Erdoğan på ett eller annat sätt kommer ändra förutsättningarna för omvalet den 23 juni, så att resultatet med all säkerhet går hans väg.

Har börjat knorras i de egna leden

Men det är ändå ett riskabelt drag av Erdoğan som alltid betonat vikten av folkets stöd. Hans förståelse av demokrati brukar ofta beskrivas som just ”majoritetsstyre”. Igår motiverade Erdoğan att valet måste göras om eftersom ”folket kräver det”.

Men retoriken om folkviljan riskerar nu att klinga allt mer ihåligt. Säkert kan Erdoğan övertyga sina mest fanatiska anhängare att dagens beslut är rättvist, men även i de egna leden börjar det knorras om missnöje med fulspel för att till varje pris behålla makten.

En ny gräns har passerats

De senaste åren har varit katastrofala för Turkiets demokrati. Folkvalda borgmästare har ersatts av statligt utsedda tjänstemän. Ledaren för det prokurdiska partiet HDP sitter fängslad tillsammans med flera tidigare parlamentariker.

Men att stjäla segern från huvudoppositionens kandidat, i den politiska mittfåran och i Turkiets största stad, det innebär att en ny gräns har passerats. Den sista illusionen om demokrati är nu bortblåst.

Den demokratiska tilltron lär sjunka

Omvärldens tilltro till Turkiets demokratiska institutioner, som ju knappast varit på topp innan, lär nu sjunka ännu djupare i dyn. Den turkiska liran tappade genast i värde.  

Utmanare Ekrem Imamoğlu svarade med en livesändning via sociala medier där han bröt fastan tillsammans med sin familj, som miljontals andra turkar under Ramadan. Han såg samlad ut och manade till sammanhållning och lugn.  

Men den turkiska oppositionen präglas ändå av bestörtning och besvikelse när Turkiet ännu en gång kastas in i en period av politisk ovisshet.