USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) sänker styrräntan med 0,25 procentenheter. Ett beslut som inte förvånar, menar Robert Bergqvist.
– Det var väldigt väntat. Det vi ser är att man tar ut en försäkring – ekonomin går fortfarande ganska bra – men har bromsat in något. Skälet till att man tar denna räntesänkningen är dels att man ser svagheter i omvärlden men också att räntorna ligger på ganska låga nivåer. Nu kan man tycka att en ränta på 2,5 procent är högt jämfört med andra länder, men man kan väldigt lätt hamna nära 0 procent. Centralbankerna har inte manöverutrymmet att agera, då måste man ofta agera tidigare än väntat vilket är fallet denna gång.
“Penningpolitiken är första försvarslinjen “
Är det inte naturligt att konjunkturerna går upp och ner?
– Absolut – men det som är onaturligt är att vi i många länder, inklusive Sverige, kommer att sakna det penningpolitiska verktyget att hantera lågkonjunkturer. Penningpolitiken brukar vara första linjens försvar när vi börjar att se svaghetstecken. När man inte kan agera, då läggs ett större ansvar på våra politiker och där kan det bli mer komplicerat att få fram stödpolitiken.
Sänka skatter och ökade utgifter stimulerar tillväxt
Den svenska styrräntan ligger ännu lägre än den amerikanska. Hur ska Sverige parera en kommande lågkonjunktur?
– Det blir svårt. Riksbanken prognos är att höja räntan i slutet av detta år eller början på nästa, men när vi får ett besked från USA och ECB att man avser att sänka räntan stängs den dörren. För Sveriges del har vi alltid möjligheten via finanspolitiken; våra politiker kan sänka skatter, dra igång investeringar, öka utgifter vilket kan stimulera tillväxten.
– Normalt sett är penningpolitiken första linjens försvar – så kommer det inte vara i framtiden. Hur kan vi få finanspolitiken att aktiveras på ett bra sätt, utan att politikerna alltid måste fatta besluten? Helst av allt ska besluten fattas automatiskt, påpekar Robert Berqvist.
Sverige står väl rustat
Hur väl rustat är Sverige för att parera lågkonjunktur med finanspolitik för att stimulera köpkraften hos medborgare?
– Vi är bättre rustade än många andra länder. Ser man till exempelvis budgetsaldo och statsskulder i exempelvis andra länder står vi starkare än dem. Vi har möjlighet att finanspolitiskt hjälpa till – vi måste bara hitta rätt politik.
Vad ska vi svenskar förvänta oss?
– Vi kommer se en penningpolitik med låga räntor, vilket är bra för låntagare på bostadsmarknaden. Om konjunkturen börjar att mattas av rejält – kan det komma tillfällen där regeringen med andra partier kommer överens om att satsa på finanspolitiken. Det verktyget har vi till skillnad från många andra länder.