Den amerikanska centralbankens styrränta ligger nu i intervallet 2-2,25 procent.
Sänkningen var i enlighet med förväntningarna. På marknaden räknar de flesta med att Fed kommer att fortsätta att sänka styrräntan, ned till 1,25–1,50 procent vid slutet av 2020.
Fed-chefen Jerome Powell försökte dock slå hål på förväntningarna vid en presskonferens efter räntebeskedet.
– Att det här skulle vara början på en längre sänkningscykel, det är inte vad vi ser, säger Jerome Powell.
Bergqvist: U-sväng i penningpolitiken
Räntesänkningen kommer efter att Europeiska centralbanken i förra veckan flaggat för att det kan bli aktuellt att sänka styrräntan i eurozonen eller stimulera kreditgivningen i valutaområdet med stödköp av obligationer för att få upp inflationen till målnivån.
– Även om beskedet var väntat är det här är ett stort steg att ta. USA går från ord till handling i den U-sväng som många centralbanker tagit. För bara ett halvår sedan talade man om att normalisera penningpolitiken. Det här betyder att vi är inne i en ny period, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till TT.
De stora internationella centralbankernas stimulanser kan i sin tur göra det svårare för Riksbanken i Stockholm att ta steget att höja styrräntan i Sverige från minus 0,25 procent, vilket man flaggat för kan ske i slutet av året eller i början på nästa år. I förlängningen kan det leda till mindre manöverutrymme.
– Det blir svårt för Riksbanken att fullfölja det man sagt. Men om svensk ekonomi fortsätter bromsa in ytterligare finns inte utrymmet att gå vidare med räntesänkningar. Det börjar skramla tomt i den penningpolitiska verktygslådan, säger Robert Bergqvist.
Kan få oönskade effekter
USA:s ekonomi, med den lägsta arbetslösheten på 50 år och en stark inhemsk efterfrågan, präglas av ett lågt inflationstryck och ett affärsklimat som dämpats av svagare global tillväxt och osäkerheten kring handelskriget mellan USA och Kina.
Feds agerande kan få effekter som är motsatsen till de önskade, menar Robert Bergqvist:
– Å ena sidan är världens viktigaste centralbank beredd att förlänga den rekordexpansion som hållit på i tio år. Å andra sidan är en räntesänkning ett tecken på svaghet, man bedömer att det finns risker för att tillväxten kan bromsa in.
– Det kan addera till osäkerheten. Det kan få företag och hushåll att hålla hårdare i plånboken och förstärka nedgången, säger Robert Bergqvist.
Dyrt pris för Trump
USA:s president Donald Trump har inför räntebeskedet, senast i tisdags, upprepat att han vill se kraftiga räntesänkningar. Han har deklarerat att han vill se styrräntan sänkas med en hel procentenhet och att Fed omedelbart avbryter avvecklingen av tillgångsportföljen.
– Trump har lyckats få den räntesänkning han önskat under lång tid, men han har fått den genom att fortsätta handelskrig, vilket försvagat konjunkturen, säger Robert Bergqvist.
”Inga hårda bevis”
SVT:s ekonomireporter Alexander Norén menar att Fed-chefen Jerome Powell inte la fram några hårda bevis för att det behövs en räntesänkning.
– Man säger mer eller mindre att man gör det för att inte behöva göra det senare. Han lyfter fram utrikesriskerna, inte minst handelskriget med Kina.
Osäkerheten kring hur länge handelskriget kommer att pågå tycks vara det som Centralbanken tar fasta på, säger Alexander Norém.