Live

Senaste nytt om kriget i Ukraina

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.

Vladimir Putin och Donald Trump

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det betyder inte att Ukraina kommer att sluta slåss för sin frihet, men man kommer att ha en avsevärt sämre position” – hör militärexperten Joakim Paasikivi om tre framtidsscenarion i Ukrainakriget. Foto: Reuters

Kriget i Ukraina

Nytt danskt och norskt Ukrainastöd

Norge och Danmark meddelar nya stöd till Ukraina.

Danmark skänker motsvarande över 604 miljoner svenska kronor, som ska gå till humanitära insatser och återuppbyggnad.

– Danmark har sagt att vi kommer att stå vid Ukrainas sida så länge det krävs. Därför kommer vi att fortsätta vårt kontinuerliga och oupphörliga stöd till Ukraina, säger utrikesminister Lars Løkke Rasmussen, enligt Ritzau.

Norge skänker motsvarande cirka 11,9 miljarder svenska kronor till bland annat humanitärt bistånd och energisäkerhet, rapporterar NTB.

Överblick

Markerad händelse

EU: Nya sanktioner och stödpaket

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovar att ge Ukraina ett stödpaket om drygt 40 miljarder kronor i mars, rapporterar Reuters. Beskedet kommer i samband med årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Hon säger samtidigt att Ukraina också kommer få ta del av den ökade vapenproduktionen i Europa.

På måndagen har även det 16:e sanktionspaketet mot Rysslands röstats igenom av EU:s utrikesministrar, skriver Reuters. Sanktionerna gäller bland annat import av aluminium och spelkonsoler.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Så lever ukrainarna i dag: "Svårt att planera"

Nataliia Holub och Olga Leonchuk kom från Ukraina till Karlskrona våren 2022. De har blivit vänner här och studerar svenska båda två. De längtar tillbaka till Ukraina.

Markerad händelse
Statsminister Ulf Kristersson på tågstationen i Kiev måndagen 24 februari. Foto: foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Statsminister Ulf Kristersson är i Kiev

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är i Kiev i samband med årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

"Inga beslut om Ukraina utan Ukraina. Inga beslut om Europa utan Europa. Vårt stöd för Ukraina är starkt", skrev Kristersson på X den 21 februari.

På plats i Kiev finns flera av Europas ledare, bland annat Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj uppgav på en presskonferens att 13 ledare skulle vara i Kiev för ett toppmöte gällande Ukrainas framtid. Han sade också att ett 20-tal skulle delta i mötet på distans.

Markerad händelse

Zelenskyj på årsdagen: "Tre år av hjältemod"

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmärksammar årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina med inlägg på sociala medier.

I sin hyllning tackar han alla som hjälpt Ukraina i kriget mot Ryssland.

"Tre år av motstånd. Tre år av tacksamhet. Tre år av ukrainskt hjältemod", skriver han. Han avslutar inlägget med att hedra soldaterna som mist sitt liv.

Ukrainas första dam Olena Zelenska markerar också dagen med en hyllningstext på Telegram:

"Vi har överlevt som nation, vi har överlevt med vårt land och vi fortsätter att skydda varandra", skriver hon.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Gunita skickade ner lastbilar till Ukraina

På måndagen är det tre år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina. Under de åren har Gunita Persson från Flen skickat 48 lastbilar med förnödenheter till Ukraina.

– För oss ligger kriget väldigt nära. De skyddar verkligen oss, säger hon.

Se intervjun med Gunita Persson i videospelaren ovan.

Paasikivi: "Kan Tyskland ta en ledartröja?"

Militärexperten Joakim Paasikivi säger i SVT:s direktsändning om det tyska valet att Tyskland varit en viktig bidragsgivare till Ukraina hittills.

Men de tyska besluten har alltid kommit "under stor vånda" och interna diskussioner, säger han. Frågan är om stödet kan förändras efter valet.

Samtidigt ser den nya amerikanska utrikespolitiska linjen nu ut att vända sig bort från Europa.

– Vem ska stödja Ukraina, hur ska dynamiken se ut mellan Europa och Ryssland och mellan Europa och USA?

– Kommer Tyskland ta en tydligare ledartröja som Merz har sagt att han ska eller kommer vi överlåta mer utrymme till EU att representera oss?

Kristdemokratiska CDU/CSU ser ut att bli största parti i tyska valet.

Svenskt luftförsvar med robot 70 övar för första gången mot attackhelikoptrar
Övning med Robot 70. Foto: Anders Wiklund/TT

Luftvärnssystem för 1,2 miljarder till Ukraina

I en debattartikel i Svenska Dagbladet presenterar den svenska regeringen ett nytt stöd till Ukraina.

"På årsdagen kan vi nu också ge besked om upphandlingar av luftvärnssystem till ett sammanlagt värde av 1,2 miljarder kronor för donation till Ukraina", skriver Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).

Systemen som ska doneras är Robot 70 och Tridon Mk2.

"Tridon Mk2 kan möta ryska massanfall med enkla drönare och robotar", skriver de i debattartikeln.

Sverige kommer också, tillsammans med andra länder, donera luftvärnsrobotar som enskilda soldater kan bära.

Forskaren: Kreml kan ifrågasätta Sverige i Nato

I de pågående samtalen om Ukraina, som Ryssland för med USA, kan Kreml komma med bredare krav om säkerheten i Europa.

Det säger Jussi Lassila, senior forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland till finska nyhetsbyrån STT, rapporterar Yle.

Före den fullskaliga invasionen 2022 kom ryska krav om att Nato inte skulle få anta nya medlemmar och att de skulle dra bort trupper från länder som gått med i alliansen efter år 1997, skriver STT,

Jussi Lassila säger till nyhetsbyrån att Ryssland nu kan komma med ännu hårdare krav i förhandlingarna, och att ett ryskt krav om en återgång till Natos gränser år 1997 i praktiken innebär att återta Finlands och Sveriges Nato-medlemskap.

– Det gäller att förbereda sig på det och hålla huvudet kallt.

Markerad händelse

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Zelenskyj redo att lämna presidentskapet för fred

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är redo att lämna presidentskapet om det innebär slut på kriget, skriver Reuters.

Uttalandet kom under en presskonferens där han fick frågan om Moskva pressade honom att hålla val.

– Om det rör freden i Ukraina och om ni vill att jag lämnar min post är jag redo , säger Zelenskyj.

Nyhetsbyrån skriver också att han skulle kunna göra detta i utbyte mot att landet får gå med i Nato.

Tidigare under dagen skrev Zelenskyj på Telegram att landet behöver göra "absolut allting som är möjligt och omöjligt för att uppnå riktig fred".