Sänkningen av pensionsåldern är en del av Polens kontroversiella rättsreform som antogs i december 2017 och påverkar 27 av domstolens 73 domare, skriver tidskriften Time. De berörda domarna har själva tydligt sagt att de inte kommer att lämna sina poster – de betraktar regeringens omstridda juridiska reform som grundlagsvidrig, skriver TT.
Och på onsdagsmorgonen gick chefsdomaren Malgorzata Gersdorf till jobbet som vanligt, precis som hon hade sagt att hon skulle göra. Trots att landets president Andrzej Duda meddelat att den 65-åriga Gersdorf ska gå i pension från den 4 juli.
– Min närvaro här handlar inte om politik. Jag är här för att försvara rättsstaten, säger Gersdorf utanför entrén till högsta domstolen, rapporterar Reuters.
Hårt kritiserat
Polens rättsreform har kritiserats hårt av både människorättsorganisationer och EU. Det styrande partiet Lag och Rättvisa (PIS), som ligger bakom det hela, menar att reformen behövs för att bland annat motverka korruption och öka effektiviteten.
Dessutom vill de förändra rättssystemet som de menar har spår av det tidigare kommuniststyret.
Protester mot regeringen
Under tisdagskvällen ljöd slagord som ”ner med diktatur” och ”fria domstolar” på Warszawas gator, när tusentals människor gick ut för att protestera mot rättsreformen.
EU-kommissionen anser att Polen ”undergräver principen om ett oberoende rättsväsende” och inledde därför en ny rättsprocess mot regeringen under måndagen. Polen har en månad på sig att svara.
– Låt mig nämna ett grundläggande problem. Rättssystemet, är helt en intern fråga, säger PIS-ledaren Jaroslaw Kaczynski till polska medier, rapporterar Reuters.
Samtidigt har vice utrikesminister Konrad Szymanski försäkrat att den polska regeringen kommer ge EU-kommissionen ett ”detaljerat” svar.
Bakgrund: Omstridda förändringar
I december 2017 antogs den omstridda reformen av Polens rättsväsende.
Pensionsåldern för domare i högsta domstolen sänks från 70 till 65 år, vilket kommer att tvinga flera av dem att avgå. Dessutom får parlamentet ansvar för att utse medlemmar av det nationella juridiska råd (KRS), som utser nya domare.
Det styrande partiet Lag och rättvisa (PIS) anser att rättsväsendet behöver reformeras, för att motverka korruption och öka effektiviteten.
Efter att reformerna röstats igenom aktiverade EU-kommissionen artikel 7 i Lissabonfördraget. Artikeln kallas för ”atombomben” eftersom den ska avskräcka medlemsländer från att frångå EU:s grundläggande värderingar. Om det senare konstateras att Polen har brutit mot artikel 2, som bland annat handlar om respekt för de demokratiska värdena och för rättsstaten, kan det innebära att Polen förlorar sin rösträtt i EU.
EU-kommissionen har nu inlett ytterligare en juridisk process mot Polen eftersom den anser att Polen inte lever upp till artikel 19 i unionsfördraget och artikel 47 i rättighetsstadgan. Kommissionen anser att Polen med sina reformer ”undergräver principen om ett oberoende rättsväsende, som omfattar domares oavsättlighet”. Polen har en månad på sig att svara.
Källa: TT