Shaparak Shajarizadehs dom landade på 20 år – två år i fängelse, 18 år villkorligt.
– Det här betyder 20 år av tystnad. 20 år av att inte säga någonting, inte lägga upp bilder, inte skriva något på nätet. Det är inte rättvist, säger Shaparak Shajarizadeh till SVT Nyheter.
Revolutionsgatans flickor
Slöjprotesterna, som på sociala medier går under parollen Revolutionsgatans flickor, startade med Vida Movahed. Hon ställde sig på ett elskåp på Revolutionsgatan i Teheran och viftade med sin vita slöja på en pinne, mitt under Iranprotesterna i vintras, som blev de största sedan 2009.
Vida Movahed greps strax därefter och det blev den tändande gnistan. Både män och kvinnor, runt om och utanför Iran, medverkade.
– Jag började protestera mot slöjtvånget för mer än ett år sedan och deltog även i Revolutionsgatans flickor, säger Shaparak Sharajizadeh.
Sedan dess har hon gripits tre gånger, berättar hon. Första gången i februari och den senaste i maj.
– Jag har blivit slagen, mentalt torterad, hotad om att sluta lägga upp bilder och att sluta prata om slöjan.
– Sist anklagade de mig för korruption och prostitution på grund av vissa bilder, säger Shaparak Sharajizadeh.
”En blixt från klar himmel”
Att utmana slöjan är inget nytt i Iran. Det har pågått sedan 1979, då den i och med revolutionen blev obligatorisk.
– Det kom som en blixt från klar himmel. Det var ingen folkomröstning utan helt plötsligt skulle alla kvinnor bära slöja utanför hemmet, säger den iranska feministen och aktivisten, Parvin Ardalan till SVT Nyheter.
Utöver slöjan finns även andra regler om hur både kvinnor och män bör klä sig. Men under årens gång har det skett successiva förändringar, i synnerhet i storstäderna. Mer färg, mer tajt, mer smink och mer figur.
– Det är jätteovanligt och märkligt att hon får ett sådant långt straff, eftersom det inte överensstämmer med slöjlagen.
– Men eftersom det här är en rörelse som växer stämplar regimen det som en organiserad aktion och ser det då som ett hot mot den nationella säkerheten, säger Parvin Ardalan.
Slöjan en privat angelägenhet
I mitten på juni greps Nasrin Sotoudeh, en av Irans främsta människorättsadvokater. Hon fördes till det okända Evinfängelset i Teheran. Några av hennes klienter är de som deltagit i slöjprotesterna.
– En av gångerna jag greps hotade de mig med att jag skulle bli åtalad för brott mot nationen om jag fortsatte att ha Nasrin Sotoudeh som advokat, berättar Shaparak Sharajizadeh som inte längre befinner sig i Iran.
Enligt en iransk studie från 2014 anser 49 procent av landets befolkning att slöjan är en privat angelägenhet, skriver CNN. Men åsikterna går isär huruvida den senaste slöjprotesten kommer leda till någon slags förändring eller inte.
– Jag tror det här kommer leda till en förändring, för det har redan förändrat samtalet. Det är inte längre bara en fråga för kvinnor utan nu deltar också män i både konversationer och protester. Det är en avsevärd skillnad, säger Parvin Ardalan.