Fallet prövades vid en FN-stödd specialdomstol i Nederländerna. Utöver Hariri miste 21 andra livet i bombdådet 2005. Över 200 människor skadades.
Domaren David Re slog fast att det terrorstämplade Hizbollah och syriska regimen kan ha haft motiv att vilja bli av med Hariri, men att det inte finns någon bevisning för att de låg bakom hans död.
Flera timmar efter att man börjat redogöra för domen slogs det fast att en av de fyra åtalade Hizbollah-medlemmarna döms för dådet. De övriga tre medåtalade frias.
Nekat till skuld
Närmare 300 personer har vittnat i den långa rättegången. Till en början åtalades fem medlemmar av den Iranstödda shiarörelsen Hizbollah, men en av dem dog i Syrien 2016. De övriga fyra har nekat till alla form av skuld.
Åklagarnas tyngsta bevisning var data från telefoner som de menar gärningsmännen använde för att planera och genomföra dådet. Enligt domstolen räckte inte detta som bevisning för att Hizbollah-rörelsen ska ha stått bakom mordet, även om en medlem ur den nu döms.
Nära band till väst
Den sunnimuslimske miljardären al-Hariri hade nära band till USA och andra västländer, liksom allierade gulfstater, och sågs som ett hot mot Irans och Syriens inflytande i Libanon.
Dna-spår har visat att den explosion som tog al-Hariris liv den 14 februari 2005 utfördes av en manlig självmordbombare som dock inte har identifierats.
Domen skulle ha kommit för nästan två veckor sedan men sköts upp efter de två explosionerna i Beiruts hamn som dödade hundratals människor.
Bakgrund: Mordet och rättegången
Det var den 14 februari 2005 som en kraftig explosion, utlöst av en självmordsbombare, detonerar då Rafiq al-Hariri bilkonvoj passerar i närheten av ett hotell i Beirut. Förutom premiärministern dödas ytterligare 21 personer.
Oppositionsledare anklagar Syrien för att ligga bakom attentatet, samtidigt som den inflytelserika Hizbollahrörelsen också pekas ut som misstänkt.
Omfattande protester leder till att syriska styrkor lämnas Libanon i april – efter 29 års närvaro.
Senare samma år uppger en FN-kommission att det finns bevis för att både syrisk och libanesisk underrättelsetjänst är inblandade i mordet.
2007 upprättas en FN-stödd specialdomstol, efter en resolution från säkerhetsrådet, för att pröva fallet. Hizbollah beskriver domstolen som ett brott mot Libanons suveränitet.
Bland det första domstolen gör när den öppnar 2009 är att beordra frigivandet av fyra libanesiska generaler som hållits fängslade för mordet utan formella anklagelser.
2011 utfärdar man i stället arresteringsorder för fyra andra misstänkta, Hizbollahmedlemmarna Mustafa Badreddine, Salim Ayyash, Assad Sabra och Hussein Oneissi.
Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah avfärdar anklagelserna och förklarar att de misstänkta inte kommer att närvara under rättegången, som drar igång den 16 januari 2014.
Enligt åtalet deltog Badreddine och Ayyash i organisreande och genomförandet av attacken, medan Oneissi och Sabra anklagas för att ha skickat en video till mediebolaget al-Jazira med ett falskt anspråk på att ha genomfört attacken, för att skydda de verkliga gärningsmännen.
Domstolen meddelar senare att en femte misstänkt åtalas, Hassan Habib Merhi. I maj 2016 meddelar Hizbollah att Badreddine dött i en attack i Syrien.
2018 går rättegången in i sin sista fas, efter att bevis och vittnesmål enligt domstolen samlats in från över 300 personer.
Källa: AFP/TT