Det är dramatiskt ändrade siffror i färska opinionsundersökningar som utförts inför jubileet den 9 november. Intrycket var länge att östtyskarna var mycket missbelåtna med följderna av Tysklands enande 1990.
Den skattefinansierade så kallade solidaritetspakten bidrar ännu till att hålla det före detta Östtyskland, DDR, under armarna.
Fortfarande ligger den östra landsdelens ekonomiska styrka 30 procent under västdelens. Fortfarande pumpas alltså miljardbelopp i bidrag in från väst till öst.
Västtyskar mer missnöjda
Detta är kanske förklaringen till att bara 48 procent av västtyskarna säger att enandet medförde mer fördelar än nackdelar. 25 procent av västtyskarna anser att enandet har inneburit nackdelar för dem – motsvarande siffra i östra Tyskland är 15 procent.
Men enligt denna färska undersökning, utförd av opinionsinstitutet Infratest dimap, saknar många östtyskar DDR:s skolsystem och dess sociala trygghetsnät.
57 procent anser att det politiska systemet i nuvarande Tyskland är bra, medan 19 procent håller på det gamla DDR-systemet. Mätningarna utfördes på uppdrag av tv-bolaget MDR (Mitteldeutscher Rundfunk).
Östtyskar saknar jämställdheten
Även när det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män och sjukvårdssystemet saknar en stor andel av invånarna i östra Tyskland det gamla DDR-systemet.
Enligt en mätning utförd för det tyska tv-bolaget ZDF anser 54 procent av alla tyskar att enandets problem nu är lösta. År 2005 ansåg 72 procent att problemen inte var lösta.
Det finns dock fortfarande en klar skillnad mellan västra och östra Tyskland. Idag anser 54 procent av västtyskarna att problemen är lösta. Motsvarande siffra för östtyskarna är 39 procent.
Arroganta eller missbelåtna
Än idag finns det klara klichébilder för hur en ”östtysk” och en ”västtysk” beter sig.
Enligt västtyskarna är 51 procent av östtyskarna missbelåtna, 44 anser dem misstänksamma och 27 ser dem som ängsliga.
På motsvarande sätt anser 67 procent av östtyskarna att västtyskarna är arroganta, 57 procent att pengar är allt för dem och 42 procent anser dem ytliga.
Det är opinionsinstitutet Allensbach som frågat nära 3.100 tyskar. Undersökningen har gjorts på uppdrag av en rad tidningar i östra Tyskland.
”Andra klassens medborgare”
50 procent av östtyskarna såg sig som vinnare när det gäller enandet medan 23 procent såg sig som förlorare. De senare kände sig som ”andra klassens medborgare”.
När det gäller de personliga ekonomiska förhållanden sa 52 procent av östtyskarna att det gick bra eller mycket bra för dem. I västra Tyskland var den siffran 54. Därmed har de båda landsdelarna nästan lika inställning till sin ekonomi.
När samma fråga ställdes 1990 var skillnaden större: Bara 36 i öst var nöjda, siffran var 60 procent i väst. I öst anser idag 17 procent att de har det dåligt.
Längtar ibland tillbaka
27 procent längtar ibland tillbaka till DDR, medan 58 procent inte längtar tillbaka. I två andra undersökningar från 2010 var det ungefär en femtedel av alla tyskar som önskade sig muren tillbaka.
Många östtyskar är idag oroliga för att invånarantalet i deras landsdel ska minska radikalt i framtiden. 2011 var befolkningssiffran 16,3 miljoner.
Östra Tyskland med Berlin minskade från 2001 till 2011 med 800.000 invånare. Sedan 1990 är minskningen över två miljoner. Upp till en miljon lägenheter beräknas stå tomma i öst.
Ossis och Wessis
Förhållandet mellan östmedborgarna – ”Ossis” – och västmedborgarna – ”Wessis”- har ofta varit kyligt. Det finns dock mätningar som tyder på att Tyskland håller på att stabiliseras. Ossi-Wessi-motsättningen verkar inte vara så stor bland unga.
Åtskilliga Wessis anser att de fått betala stora summor för att hålla öst under armarna. Siffran 3 biljoner (3.000.000.000.000) euro har nämnts som den maximala kostnaden för enandet. En annan beräkning talar om 2 biljoner.
Ossis kan hänvisa till att DDR:s ekonomi från starten försämrades av de enorma skadestånd de betalade till Sovjetunionen efter andra världskriget, medan västtyskarna fick enorma summor i bidrag från USA:s Marshall-hjälp.