USA:s president går ombord på sitt flygplan ”Airforce One” efter avslutat G20-möte. Foto: AFP

Efter G20-mötet: USA alltmer ensamma i världspolitiken

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Alla handslag, klappar på axeln och leenden kunde inte dölja att USA, världens enda supermakt, nu står allt mer isolerad i globala frågor som handel och klimat. En bister Angela Merkel sa att USA inte skulle komma tillbaka till Parisavtalet om utsläppsbegränsningar. Däremot hoppades den tyska förbundskanslern att ett nära förestående handelskrig nu har skjutits på framtiden.

Claes JB Löfgren

Utrikesreporter

Enligt USA:s handelsminister Wilbur Ross var USA på väg att införa skyddstullar på stålimporten redan före G20-mötet. Men tidningen Washington Post skriver att USA beslutade sig för att vänta till efter mötet. Orsaken bakom hotet om skyddstullar är den kinesiska regeringens stora subventioner till landets stålföretag, ett stöd som sätter marknadsekonomin ur spel och hotar USA:s egen stålindustri. Men eftersom tullarna gäller alla länder som exporterar stål till USA, beredde sig omvärlden på ett handelskrig med oviss utgång.

”Inför USA skyddstullar eller importkvoter svarar vi samma vapen inom bara några dagar”, hotade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

G20-mötet i Hamburg

Skyddstullar skjuts upp

Men i slutdokumentet, som alla 20 länderna, inklusive USA, skrev på, togs ändå ett uttalande mot protektionism, mot den sortens handelshinder USA:s skyddstullar skulle ha inneburit. Däremot erkändes det stora problemet med Kinas subventioner och överproduktionen av stål. G20-mötets väg ut ur låsningen var att låta den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD arbeta fram en lösning till november i år. Men om det kommer att hindra Trumpadministrationen från att införa skyddstullar på stål återstår att se. Klart är att Trump fortfarande står beredd att kasta in världen i ett handelskrig med oviss utgång om OECD misslyckas med sin uppgift.

Merkel irriterad

I slutkommunikén förklarade 19 av de 20 länderna, inklusive Ryssland och Kina, att de står bakom Parisavtalet om utsläppsbegränsningar. USA skrev i ett tillägg att Trumps beslut att dra sig ur avtalet kvarstår och att USA istället ska arbeta för en mera miljövänlig användning av fossila bränslen. Det tillägget irriterade mötets värd Angela Merkel och till skillnad från Storbritanniens premiärminister Theresa May och Frankrikes president Emanuel Macron har hon inga förhoppningar om att det går att övertala Trump att komma tillbaka till Parisavtalet.

Mötet mellan Donald och Vladimir Putin väckte störst uppmärksamhet. I fokus stod anklagelserna om en rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet. Avsikten var ju att gynna den mera Putinvänlige Trump. I USA utreder nu senaten och den före detta FBI-chefen Robert Mueller anklagelserna. Men enligt Putin accepterade Trump hans försäkran om att den ryska regeringen inte låg bakom hackerattackerna mot Trumps motståndare i presidentvalet.

LÄS MER: Utredning startas om rysk inblandning i Trump-kampanjen

Tillerson: ”Trump tuff mot Putin”

Under hela affären har ju också Trump förnekat den ryska inblandningen till hans fördel, en inblandning som dock bekräftats av USA:s underrättelsetjänster. Enligt Rex Tillerson, den amerikanske utrikesministern, var ändå Trump mycket tuff mot Putin under det mer än två timmar långa mötet på tu man hand. Men hemma i USA var demokraterna missnöjda med att Trump inte hade hotat Ryssland med sanktioner om den ryska inblandningen fortsatte. Det står hur som helst klart att de båda presidenterna inget hellre vill än att lägga affären bakom sig, en förhoppning som, med tanke på senatens och Muellers utredningar, möjligen är en aning förhastad.

Mötet mellan de båda resulterade i en begränsad vapenvila i Syrien. Enligt Putin är det början på en större vapenvila och ett resultat av att USA intagit en mer pragmatisk linje i Syrienkonflikten. Och det verkar som om de usla relationerna mellan Ryssland och USA som Trump ärvt från Obama, nu kan ha vänt. 

TV: Här skakar Trump och Putin hand

Kina i fokus

Kina, världens andra ekonomi och en växande ekonomisk och militär stormakt, spelade en mycket anonym roll G20-mötet. President Xi Jinping förklarade kort att han hoppades att de sino-amerikanska förbindelserna skulle fortsätta på inslagna spår. Med tanke på en växande oenighet om handelsfrihet och hur Nordkoreas kärnvapenhot väcker hans ord snarare farhågor än förhoppningar.

Utanför mötet hade mer än 100 000 demonstranter slutit upp för att protestera mot allt från klimatförändringar, ekonomiska orättvisor till kvinnoförtryck och barnarbete. De allra flesta var fredliga men natten till lördag urartade protesterna till kravaller. 143 demonstranter greps och 213 poliser skadades. I antiglobaliseringsgruppen Attacs demonstrationståg flaggade parollen som skulle kunna vara slutorden för G20-mötet: ”Ni är 20 – vi är många”.

LÄS MER: Polisen slog tillbaka i kaotiskt Hamburg

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

G20-mötet i Hamburg

Mer i ämnet