Utrikes
Kamzy Gunaratnam överlevde Utöya genom att simma från ön. Efter en ny attack, på liknande grunder, hoppas hon att norrmännen fått upp ögonen för att muslimhat är ett rejält problem. Foto: SVT

Efter moskéattacken i Norge: ”Vi hade lovat att det inte skulle hända igen”

Uppdaterad
Publicerad

“Aldrig mer” sade norrmännen efter Utøya 2011. Men för två veckor sedan skakades landet av en ny attack, som bar spår av Breiviks ideologi. SVT:s Agenda har besökt al-Noor Islamic Center i Bærum och träffat norska politiker som brottas med frågan om samhällsdebatten blivit en grogrund för våld.

Se reportaget från Norge i klippet ovan

Kamzy Gunaratnam överlevde med en hårsmån massakern på Utøya, där många av hennes vänner i det socialdemokratiska ungdomsförbundet mördades. I dag är hon vice borgmästare i Oslo och ställer sig frågan vilka lärdomar norrmännen dragit av det som hände på Utøya 2011.  

– Efter den 22 juli sa vi “aldrig mer 22 juli”. Det var ett löfte vi gav varandra. Men lever norrmän upp till det löftet varje dag? frågar hon retoriskt.  

Ökat muslimhat

Norska forskare har konstaterat att hatretoriken bara blivit allt grövre åren som gått sedan attentatet på Utøya. I veckan beslutade regeringen att ta fram en handlingsplan för att motverka hat och trakasserier mot muslimer.  

Jan Helghemim, ledamot i Stortinget för Fremskrittspartiet, står bakom handlingsplanen men är skeptisk till nyttan.  

– Det viktigaste är rätten att fritt få kritisera och diskutera på samma sätt som före terrorangreppet. Terrorister är odemokratiska och vill inte ha en saklig diskussion, men det vill jag ha. Mycket av min legitima kritik blir stämplad som rasism, säger han. 

Irfam Mushtag, föreståndare för al-Noor Center var där efter attentatet i Bärum. -Bilderna av min svärfar med blodiga kläder och terroristen med ammunitionsbälte runt midjan glömmer jag inte, säger han till SVT:s Agenda. Foto: SVT

Lokalerna bär spår av attentatet

På al-Noor Islamic Center i Bærum lever föreståndare Irfam Mushtaq varje dag med minnena och vetskapen hur mycket värre det kunde ha blivit om omständigheterna varit annorlunda. Han visar runt i lokaler som ännu bär spår av glassplitter och blod.  

Irfam Mushtaq tycker att samhället har förändrats sedan han själv växte upp. Den dominerande känslan känslan för honom är utsatthet. Han är trött på att bli problematiserad.  

– Mina barn upplever rasism både för sin hudfärg och för att de som muslimer ses som terrorister. Är det ett sådant samhälle vi ska ha?

Se reportaget från Norge i klippet ovan

Se hela programmet Agenda i SVT Play

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.