Se reportaget från Norge i klippet ovan
Kamzy Gunaratnam överlevde med en hårsmån massakern på Utøya, där många av hennes vänner i det socialdemokratiska ungdomsförbundet mördades. I dag är hon vice borgmästare i Oslo och ställer sig frågan vilka lärdomar norrmännen dragit av det som hände på Utøya 2011.
– Efter den 22 juli sa vi “aldrig mer 22 juli”. Det var ett löfte vi gav varandra. Men lever norrmän upp till det löftet varje dag? frågar hon retoriskt.
Ökat muslimhat
Norska forskare har konstaterat att hatretoriken bara blivit allt grövre åren som gått sedan attentatet på Utøya. I veckan beslutade regeringen att ta fram en handlingsplan för att motverka hat och trakasserier mot muslimer.
Jan Helghemim, ledamot i Stortinget för Fremskrittspartiet, står bakom handlingsplanen men är skeptisk till nyttan.
– Det viktigaste är rätten att fritt få kritisera och diskutera på samma sätt som före terrorangreppet. Terrorister är odemokratiska och vill inte ha en saklig diskussion, men det vill jag ha. Mycket av min legitima kritik blir stämplad som rasism, säger han.
Lokalerna bär spår av attentatet
På al-Noor Islamic Center i Bærum lever föreståndare Irfam Mushtaq varje dag med minnena och vetskapen hur mycket värre det kunde ha blivit om omständigheterna varit annorlunda. Han visar runt i lokaler som ännu bär spår av glassplitter och blod.
Irfam Mushtaq tycker att samhället har förändrats sedan han själv växte upp. Den dominerande känslan känslan för honom är utsatthet. Han är trött på att bli problematiserad.
– Mina barn upplever rasism både för sin hudfärg och för att de som muslimer ses som terrorister. Är det ett sådant samhälle vi ska ha?
Se reportaget från Norge i klippet ovan
Se hela programmet Agenda i SVT Play