SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén och Turkiets president Erdogan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Turkietkorrespondenten Tomas Thorén om när Erdogan väntas godkänna Sveriges Natoansökan. Foto: SVT

Efter turkiskt ja väntar Ungern: ”Nu måste det gå snabbt”

Uppdaterad
Publicerad

Efter gårdagens ja till Sveriges Natoansökan i det turkiska parlamentet riktas blickarna mot Ungern.

Men det kan ta tid – trots hög press från omvärlden.

SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick, på plats i Budapest, och Turkietkorrespondent Tomas Thorén svarar på era frågor.

Chatta med SVT:s korrespondenter om Nato

Crille • Hej, vad händer om president Erdogan inte skriver på inom 15 dagar? Måste hela processen göras om igen då?

Intressant fråga som jag själv försökt reda ut sista dygnet. Det jag får höra är att det är otänkbart att det dröjer mer än 15 dagar. Men formellt sett krävs det signatur och publicering i tidningen resmi gazete för officiella affärer för att saken är klar för Turkiets del.

Pinnat inlägg

SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick och Turkietkorrespondent Tomas Thorén svarade på publikens frågor om Natoprocessen. Ni kan läsa chatten i efterhand här nedanför.

Dags för mig att runda av från Ankara också. Tack för intressanta frågor!

Tack för alla bra frågor. Nu måste jag ut och jobba på stan här i Budapest. Bästa hälsningar /Christoffer

Kenneth • En politiker sa i går på deras möte att Turkiet får ett större inflytande över Sverige vid Natomedlemskap, vad menas med det?

Inte säker på vem du syftar på, men under debatten i parlamentet sa politiker från styrande AKP att Sverige visat mer gehör för turkiska intressen till exempel i och med förändrad terrorlagstiftning.

Hampus • Varför måste ratificeringsdokumenten från samtliga NATO-länder skickas till USAs utrikesdepartement och inte till Bryssel - där NATO har sitt huvudkontor?

Det står i NATO:s stadgar att dokumenten ska förvaras i Washington. Kanske tänkte man att det var tryggast så när NATO grundades strax efter andra världskriget.

Karin • Ungern ger ju intryck vara väldigt Rysslandvänligt och är samtidigt medlem i försvarsallians som uppfattas som hotfullt. Hur hanteras den konflikten ?

Hej Karin. Den konflikten frustrerar ledarna i flera av de andra NATO-länderna. Tidigare i höstas träffades Ungernambassadörerna för NATO-länderna, inklusive Sverige, för ett möte i Budapest angående oron för Ungerns kontakter med Ryssland. Mötet skedde utan någon representant från Ungern. Det hölls på amerikanska ambassaden strax efter premiärminister Orbáns möte med Putin i Kina.

Tom • Hur stor är risken att ungern i slutändan säger nej?

Den är mycket liten. Eftersom Ungern redan godkänt Sverige som inbjuden gäst (invitee på NATO-språk) i försvarsalliansen och inte angett några formella skäl till varför Sverige inte borde bli medlem. Nu har alla parlament i NATO-länderna utom ett sagt ja, så pressen på Budapest stiger nu från de andra.

Matte • Vad gör Ungerns president? Verkar som Orban sköter allt.

Presidenten i Ungern har inte en aktiv roll i den dagliga politiken. Hennes roll i den här frågan kommer endast bli att underteckna parlamentets beslut efter omröstningen om att godkänna Sverige som NATO-medlem.

Bengt Lindgren • Har den turkiska befolkningens syn på Sverige förändrats under NATO-processen?

Ilskan mot Sverige har ökat bland vissa. Det har stundtals låtit mycket negativt om Sverige i turkiska medier, särskilt efter koranbränningarna. Men min erfarenhet är att de flesta har den bild av Sverige man hade innan, generellt sett ganska positiv.

Jan • När det gäller Ungerns godkännande så undrar jag om det bara är beslutet i parlamentet som saknas eller om det därefter ska skrivas under av president etc.

Hallå Jan. Beslutet från ungerska parlamentet måste undertecknas av Ungerns president Katalin Novak, inom fem dagar. Alltså en liknande process som i Turkiet.

Under tisdagen röstade Turkiet ja till Sveriges Natoansökan, och för att de ska godkänna krävs det att president Erdoğan signerar den.

– Normalt sett är det bara en formsak, och i Finlands fall tror jag det tog fyra dagar innan Erdoğan ratificerade. Men nu vet vi inte om han kommer att använda det som en slags förhandlingsspel, säger Thomas Thorén, SVT:s Turkietkorrespondent.

Men även Ungern återstår innan Sverige kan bli medlem. Tidigare har landets premiärminister Viktor Orbán sagt att de inte kommer vara sist att ratificera Sverige.

Att de ännu inte har sagt ja till Sverige än skulle kunna bero på att man blev överraskad av hur snabbt det gick i Turkiet, enligt SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick.

– Men jag tror inte det med tanke på den nära kopplingen som man har haft hela tiden mellan Budapest och Ankara.

Parlamentet är inte planerat att sammanträda förrän först 27 januari.

– Vi vet inte om frågan kommer tas upp då eller om parlamentet kommer kallas in tidigare för att diskutera detta.

EU-ordförandeskapet kan ha betydelse

Viktor Orbán skickade under gårdagen ett brev där han bjöd in statsminister Ulf Kristersson till att besöka Ungern.

– Ordet förhandling står inte med i inbjudan. Man kan tänka sig att Ungern vill ha ut någon slags upprättelse. Man upplever att svenska politiker gett sig på Ungern.

Det är även Ungern som ska ta över EU-ordförandeskapet från Spanien i höst.

–Han kan vilja säkra att Sverige backar ordförandeskapet och inte kommer vara så hårda och kritiska som andra EU-länder kommer vara.

Men pressen på Ungern ökat.

– Från andra ledare i Natoländer säger man att nu måste det gå snabbt och man förväntar sig att Ungern gör vad man har lovat.

Hör SVT:s korrespondent Thomas Thorén berätta om hur Erdogan kan använda signaturen för att dra ut på Turkiets godkännande i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige och Nato

Mer i ämnet