Enligt internationella valutafonden krymper Rysslands bruttonationalprodukten, BNP, med 3,4 procent i år. En recession som är djupare än pandemins, men lindrigare än finanskrisen. Anledningen? Årets höga priser på olja och gas har ökat landets intäkter.
Samtidigt som EU förbjuder den ryska oljan, säljs allt mer till Kina och Indien. Dessutom säljer landet mer aluminium, nickel och diamanter till EU och USA än tidigare år.
Enligt Torbjörn Becker har Rysslands ekonomiska motståndskraft kanske framförallt förvånat genom hur man hanterat prisökningarna på olja och gas.
– Ryssland har genomgått flera ekonomiska kriser de senaste 20 åren, så de har lärt sig att hantera makroekonomiska, stora problem. Det har de nytta av i det här läget, säger han.
Pristak på olja – möjlig sanktion
Det krävs relativt få, smarta reformer för att klara den typen av sanktioner som Ryssland drabbats av menar Becker. Bland annat visade sig Rysslands restriktioner för bankuttag vid invasionens begynnelse vara särskilt effektiva.
Hur effektiva är då västs sanktioner mot Ryssland?
– Problemet är att vi betalar så mycket för den ryska exporten. Nu diskuteras olika pristak på oljeexport från Ryssland, det skulle direkt minska intäkterna från den ryska exporten, säger han i SVT Aktuellt.
Putin hävdar: Rysk ekonomi är flexibel
Rysslands president, Vladimir Putin, uppger själv att den ekonomiska framgången beror på att man lyckats vara flexibel. Det stämmer inte överens med verkligheten enligt Becker.
– Det är fortfarande, olja, gas och mineraler som är de stora intäkterna. Utan dessa står sig Ryssland ganska lätt, förklarar han.
Finns det utrymme för fler sanktioner?
– Ja det finns det. Vi kan införa sanktioner som riktar sig mot fler exporter från Ryssland, men också mot vår egen export som riktar sig till Ryssland.