I går inföll det som redan fått benämningen ”Super Thursday”, supertorsdagen, i ekonomikretsar. Amerikanska centralbanken har nämligen höjt styrräntan med 75 punkter. Det lyfter den till den högsta nivån sedan före finanskrisen 2008 och gör det till tredje gången i rad som Fed meddelar en räntehöjning i den storleksordningen.
Alexander Norén befinner sig i Genève tillsammans med fotografen Marco Nilsson och säger att till och med Schweiz, som tidigare varit sist med minusränta i Europa, kastade den åt sidan och höjde med 0,75 procentenheter.
Undantagsländerna som bekräftar regeln
Beskedet om den höjda räntan är väntat och har redan gjort avtryck på marknaden på många platser i världen. Några länder, som Turkiet och Japan, överraskade dock genom att inte höja räntan alls.
– De är undantagen som bekräftar regeln. Japan för att man länge kämpat mot deflation. De var tvungna att stödköpa sin Yen för att inte tappa mot dollar, säger Alexander Norén och fortsätter:
– I Turkiet har man en konstig penningpolitik då att president Erdoğan; till skillnad från världens alla ekonomer; tror att man bekämpar inflation genom att sänka räntan.
Enda vapnet mot inflationen är styrräntan
Den globala höjning av styrräntan som vi ser nu påverkar bland annat bolån som blir dyrare och gör att den globala ekonomin puttas in i en lågkonjunktur.
– I USA har man prisökningar som bygger på att efterfrågan har ökat och att man har mer pengar på fickorna – klassiskt för inflation. Då kan räntehöjning funka.
I Europa beror räntehöjningarna dock framför allt på höjda energipriser, och i viss mån även råvarupriser enligt Norén. Han menar att det gör att det energikrig som förs av Putin i Europa blir väldigt svårt att rå på.
– Centralbankernas enda vapen mot inflationen är styrräntan. Man riktar in sig på att minska efterfrågan och göra sig själv fattigare för att få ner inflationen, säger han.
– Men det sker till priset av lågkonjunktur och förlorade jobb.
Se SVT:s ekonomikommentator förklara vad som kan dämpa inflationen i videon ovan.
