Anna Nygård, hyresgäst i Stockholmsförorten Tensta, har retat upp sig på de elektroniska tidlåsen till tvättstugorna – endast den som bokat tid kommer in. Därmed går det inte att låna en av maskinerna på grannens tid. Eller hämta sin tvätt en sekund efter utsatt tid – ”extremt oflexibelt”, skrev hon i en insändare.
I allmännyttans fastigheter har säkert hälften av tvättstugorna elektroniska lås numera, bedömer Anders Johansson, ansvarig för ny teknik vid branschorganisationen Sabo. Syftet har varit att få bättre ordning – slippa att nycklar sprids och att fel personer tar sig in.
– Allt ska övervakas, men vad finns det att göra i en tvättstuga? Jag har svårt att se att fördelarna uppväger nackdelarna, säger Anna Nygård.
Här för att stanna
Men de elektroniska låssystemen har kommit för att stanna, enligt Anders Johansson:
– Vi kommer att ha dem även i våra lägenhetsdörrar. Med ett digitalt lås kan man till exempel släppa in hantverkare utan att själv vara hemma.
Men, tillstår han:
– Sätter man in den typen av lås går det att se om du varit hemma över dagen. Visst är det lite orwellskt. Därför måste naturligtvis reglerna för loggar följas.
Städsmitare får inte spåras
- I elektroniska nyckelsystem, där metallnyckeln ersatts av en plastbricka eller ett kort som läses av, kan nyckeln lämna spår i en passagelogg. Personuppgifterna måste av integritetsskäl behandlas på ett sätt så att de inte strider mot personuppgiftslagen.
- Bostadsföretag och bostadsrättsföreningar får till exempel inte spara loggar för att bedriva egna brottsutredningar, eller spåra vem som struntat i att städa efter sig i tvättstugan. Loggar till lägenheter får inte kontrolleras för att avgöra om lägenheten är övergiven.
- Loggar till gemensamma utrymmen får sparas i max två veckor för tekniskt underhåll.
- Källa: Datainspektionen (TT)