Ingen annan EU-fråga har väckt så mycket reaktioner från medborgare under mandatperioden som nu går mot sitt slut. Framförallt från unga, och framförallt från de som har störst digitala liv. Engagemanget har tvingat politiker att göra en knivig avvägning mellan friheten för användare på nätet och rätten till ersättning för de som skapat innehållet som delas. En både ideologisk, teknisk och ekonomisk fråga på samma gång.

Här är ordlistan som numera många fler unga kan utantill idag, tack vare debatten om upphovsrättsdirektivet, och som skulle ge dem få full pott på provet i skolan.

Lobby. Trycket från de som velat påverka omröstningen har varit enormt. De största internetplattformarna har såklart varit mycket aktiva, men detta gäller också upphovsmännens organisationer och inte minst vanliga nätanvändare har uppvaktat de 751 parlamentarikerna närmast dagligen de senaste åren.

Rapportören. Tyska kristdemokraten Axel Voss var en doldis till han blev ansvarig för att leda EU-parlamentets arbete med ny upphovsrättslag – på EU-språk kallas man rapportör. Spaltmeter har skrivits om honom och han har blivit kändis eller ökändis för de som varit starkt emot förslaget han jobbat fram. 

Partigrupper. Sammanslutningar av nationella partier som ofta tycker lika har visat sig splittrade i frågan om upphovsrätt på nätet. Ett exempel: svenska socialdemokrater har röstat som de tyska kristdemokraterna – för förslaget, och de svenska moderaterna och kristdemokraterna har röstat som de tyska socialdemokraterna – emot förslaget. Utgången har därför varit mycket svår att förutspå.

Trialog. Förhandlingarna som hållits mellan EU-parlamentet och EU-ländernas ministrar hade behövt tas om ifall parlamentet hade fått igenom ändringar i dagens omröstning. Det krävs alltid två parter i EU för att stifta nya lagar. Och här precis som i de allra flesta fall slutar det med en kompromiss.

Förra sommaren träffade jag tre unga killar i Visby som kände igen mig från på jobbet på SVT. Datorkillar, förstod jag. Det första de uttryckte var att de önskade mer rapportering om upphovsrättsdirektivet, som de tyckte var urspännande. Jag fick en aha-upplevelse om att EU-kunskaperna bland svenskar numera är högre än man ibland kan tro. Och att Bryssel på många sätt har kommit närmre både vår vardag och vårt medvetande, vare sig vi gillar besluten eller ej.