Den senaste veckan har samtal pågått mellan Ryssland och väst om en kravlista från Moskva.

Listan innebär att USA och Nato mer eller mindre ska dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, och även lovar att varken Ukraina eller några andra länder tillåts ansluta sig till den västliga försvarsalliansen.

USA och flera västländer har svarat att kraven är omöjliga. Inte minst för att de begränsar länders rätt att bestämma över sin egen säkerhetspolitik.

– Vi måste absolut tänka på att inte gå i fällan där de ber om mer och får lite grann, säger Estlands premiärminister, Kaja Kallas, i en intervju med SVT:s Agenda.

Svenskt samarbete viktigt

Hon beskriver den nuvarande situationen som ”väldigt märklig”, och poängterar vikten av att varken USA eller EU ger efter för de ryska hoten.

– Om man angriper Ukraina får man betala ett mycket högt pris i form av ekonomiska sanktioner som dessa länder kommer att införa, säger Kallas.

Medlemskapet i Nato är en viktig del av den estländska säkerhets- och försvarspolitik. Även samarbetet med Sverige och Finland, som inte är medlemmar i försvaralliansen, utgör en viktig roll i underrättelsearbetet, fortsätter hon.

– Vi har olika samarbetsprojekt med Sverige och Finland. Men det är också bra för vårt försvar är att er försvarkapacitet är stark. Då vet vi att om det skulle ske någon sorts upptrappning så kan vi också förlita oss på våra goda grannar.

Svårt att backa efter krav

Premiärministern hoppas att krisen löser sig snart, men påpekar att Rysslands hårda krav gör det svårt för dem att backa.

– Vi hoppas på ett slut på krisen snarast möjligt, för det står klart att det här är den största säkerhetskris vi har haft efter kalla kriget i vår region, säger Kallas.

Hör premiärministern om de ryska kraven i klippet ovan.

En längre intervju med Kaja Kallas kommer att sändas i kvällens Agenda.