Jag kommer aldrig att glömma mötet med Soheir.
Med sonen Amr i sina armar visade hon oss vägen till sitt hem i Östra Ghouta utanför Damaskus. En vägg i barnens rum hade fläkts upp av granateld, och Amr som var två år gammal kunde ännu inte gå. Hans utveckling hade bromsats av näringsbrist.
Före kriget brukade de bördiga fälten i Östra Ghouta förse Syriens huvudstad med mat. Nu – våren 2018 – låg olivfälten sönderbrända, och husen i ruiner. Människor hade svultit under regimens belägring. Och Amrs tvillingbror hann aldrig fylla två år, han dog undernäring. ”Barnen skrek och skrek, sa Soheir. Men jag hade ingen mat att ge dem”.
Några månader tidigare hade en kemvapenattack ägt rum i området som lett till att USA, Storbritannien och Frankrike bombade syriska regimstyrkor.
Tio år av konflikt
Idag är det tio år sedan protesterna i Syrien spred sig och blev landsomfattande – i en folklig resning som slogs ned brutalt och kom att utvecklas till ett ofattbart våldsamt krig.
Då, den 15 mars 2011 pågick revolter runt om i arabvärlden. I land efter land gick folk ut på gatorna i protester mot förtryck och korruption. I Syrien trodde många att det var en tidsfråga innan Bashar Al Assad skulle falla- liksom diktatorer i Egypten och Tunisien redan gjort. Men i Syrien ledde folkresningen till förödande strider som tagit minst 400 000 människors liv.
Mer än halva landets befolkning har tvingats lämna sina hem – och 5,6 miljoner syrier lever idag som flyktingar utanför landets gränser. Flykten från Syrien har också påverkat Europas in- och utrikespolitik. Högerpopulistiska och främlingsfientliga partier har etablerat sig i flera europeiska länder efter att flyktingvågen nådde Europa.
Kemiska vapen en ”röd linje”
Ett nyckelögonblick i krigets historia utspelades i Östra Ghouta 2013. Bilderna på barn som kvävdes av kemiska stridsmedel chockade en hel värld. Hundratals människor dödades och FN:s rapportörer slog fast att saringas hade använts. USA:s dåvarande president Barack Obama, som gjort klart att användandet av kemiska vapen var en ”röd linje” gjorde inte verklighet av hotet att anfalla Syrien. Istället gick Syriens regim med på att ansluta sig till FN:s konvention mot kemiska vapen och överlämnade 1300 ton kemiska stridsmedel. Men larmen om gasattacker har fortsatt att komma.
I det kaos som följde på Syrienkonflikten utropade terrorsekten den Islamiska staten ett kalifat som sträckte sig över delar av Syrien och Irak. IS stöpte om den globala terrorismen med ett ultravåld som sände chockvågor över Västvärlden.
En frusen konflikt
Den förstörelse jag sett under resor till Yarmouk, Homs, och Aleppo är svår att återge. Under krigets tidiga år lade rebeller och jihadister under sig alltmer av landets territorium. Men Irans och framför allt Rysslands intervention vände kriget till regimens fördel.
Idag kontrollerar Assadregimen knappt två tredjedelar av Syriens yta, understödd av Ryssland och Iran. Turkiet och jihadistiska Tahrir al-Sham kontrollerar landområden i nordväst och USA har militär närvaro i nordöstra Syrien där man backar upp de kurdiska styrkorna. Israel genomför flygangrepp mot syriska regeringsmål och miliser med koppling till Iran och Libanon.
”Vi är hungriga”
Idag liknas läget i Syrien vid en frusen konflikt där regimen kontrollerar ungefär två tredjedelar av landet.
13 miljoner människor är beroende av humanitär hjälp för att överleva. Varannan familj saknar tillräckligt med mat, och människor köar från gryningen för att köpa bröd.
Striderna har avtagit men en politisk lösning – och en fred – är fortfarande avlägsen.