Det kan tyckas svårbegripligt att Turkiet så nitiskt förnekar mördandet av armenier och andra kristna minoriteter. Problemet för många turkar är att det är oförenligt med den nationalistiska myten om den turkiska republikens grundande.
Det hela kan kokas ned till synen på en historisk person, den turk-osmanska politikern Enver Pascha. Armenier och andra kristna menar att han är ytterst ansvarig för folkmord. Men i turkiska skolböcker presenteras han som en hjälte som eleverna har att tacka för att Turkiet existerar i dag.
Turkiet tillstår att ett mindre antal armenier dödades i tumultet kring första världskriget, men inte en systematisk utplåning som en i stort sett enig kår av historiker hävdar.
Har låst sig vid förnekandet
Under årens lopp har Turkiet låst sig fast vid förnekandet och det är kriminellt att ens föra det på tal. Utrikespolitiskt har Ankara kastat hela sin politiska tyngd på att bestraffa länder som erkänner massmorden som ett folkmord, inte utan framgång.
Joe Biden är den första amerikanska presidenten som faktiskt trotsar Turkiets röda skynke och tar ordet folkmordet i sin mun. Men han är långtifrån den första som lovat det. Till exempel Barack Obama backade från sitt löfte efter hårda påtryckningar från den turkiska regeringen.
I Turkiet väntas nu en kraftig nationalistisk motreaktion. President Erdogan har redan innan det väntade beslutet lovat att “Turkiet kommer att försvara sanningen emot lögnerna om det så kallade armeniska folkmordet och emot dem som stöder detta förtal för politisk vinning.”
Men frågan är vad Erdogan kommer använda som moteld. Turkiets triumfkort i relationen med USA är Natoflygbasen Incirlik i södra Turkiet som är strategiskt viktig för USA:s militära inflytande i mellanöstern. Det spekuleras i att Erdogan kan stänga flygbasen som svar.
Men analytiker pekar också på det faktum att Turkiet befinner sig i ett utsatt läge. Diplomatiskt isolerade och med krisande ekonomi så har Turkiet knappast råd att ytterligare stöta sig med USA, relationen är redan mycket ansträngd.
Vreden kommer riktas mot USA
Klart är i alla fall att känslorna kommer att svalla och att vreden kommer att riktas mot USA. Samtidigt är det en lättnadens dag för de miljontals armenier som spridits över världen och andra kristna grupper med ursprung i dagens Turkiet
Hoppet om försoning mellan Turkiet och grannlandet Armenien ser däremot becksvart ut. Men det upplevs nog inte som någon större förlust i Armeniens huvudstad Jereven en dag som den här. Relationen med Turkiet var redan direkt fientlig efter det blodiga kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan förra året, där Turkiet stödde Azerbajdzjan.
Utsikterna att förbättra relationen till Turkiet väger lätt i jämförelse med stödet om historisk upprättelse från världens mäktigaste nation.