Med bara tre veckor kvar till årsskiftet lever hoppet i EU om att äntligen kunna sjösätta nästa långtidsbudget för åren 2021–27 och samtidigt dra igång unionens stora coronastöd.

Uppgörelsen om långtidsbudgeten fattades efter ett rekordsnabbt budgetmöte, säger SVT:s korrespondent David Boati i  Rapport.

– I går hade ordförandelandet Tyskland ett möte med Polen och Ungern där man förhandlade fram en kompromiss och nu i dag har alla länder gått med på det här så det gick undan, säger han i programmet.

Kritik finns dock mot att uppgörelsen är en eftergift för Ungern och Polen, som hotat med sitt veto mot den uppgörelse som ska se till att alla medlemsländer följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Stefan Löfven nöjd

Den kompromiss som har arbetats fram har dock accepterats av samtliga medlemsländer. I Sverige sade riksdagens EU-nämnd ja redan vid ett extrainkallat telefonmöte på torsdagsmorgonen.

Statsminister Stefan Löfven (S) är nöjd.

”För första gången sedan EU bildades görs nu en koppling mellan rättsstatens principer och utbetalning av pengar – det är historiskt och en stor framgång för Sverige som har drivit på för detta under flera år”, skriver Löfven i en sms-kommentar till TT inifrån toppmötet.

Den kompromiss som nåtts – som statsministern bara vill kalla ett förtydligande – handlar bland annat om att ett utlåtande från EU:s domstol ska sökas, innan de nya rättsstatsreglerna börjar gälla. Därmed kommer införandet att dra ut på tiden, vilket tolkats som en eftergift till de två vetohotande länderna, som båda har parlamentsval de närmaste åren.

För att säkra ett definitivt ja behöver uppgörelsen även få stöd av EU-parlamentet, som väntas rösta om budgeten nästa vecka. Hittills säger åtminstone de två största partigrupperna ja.