Torsdagskvällens EU-toppmöte gled över i en sedvanlig nattmangling för statsminister Magdalena Andersson (S) och hennes kollegor.
Först vid 2.30-tiden i natt signalerades att mötet var klart.
– Vi har haft en ganska lång och trevlig kväll tillsammans. Det var en bra diskussion och det är ett väldigt, väldigt enat EU som tydligt ställer upp på Ukrainas sida, säger statsminister Magdalena Andersson på en svensk pressträff mitt i natten.
Bland annat talade man om hur EU-länderna kan öka sina försvarsutgifter och samarbeta mer på försvarssidan.
Solidaritetsklausul
Andersson och Finlands statsminister Sanna Marin hade inför mötet skickat brev till kollegorna och betonat vikten av EU:s egen solidaritetsklausul – inskriven i EU-fördragets artikel 42, punkt 7.
Klausulen stipulerar att EU-länderna ska hjälpa varandra vid en eventuell attack och har stundtals beskrivits som en EU-motsvarighet till Natos artikel 5, som rakt ut fastslår att ett angrepp på ett Nato-land är ett angrepp på alla.
Även om det är fortsatt oklart hur stark artikel 42 egentligen är så är Andersson nöjd över gensvaret från kollegorna vid mötet.
– De som tog upp det underströk det faktum att den här paragrafen finns och att den betyder någonting. Det är en tydlig indikation på att man inte kommer att förhålla sig passiv om ett europeiskt land skulle angripas. Det var faktiskt några också som jämförde med (Natos) artikel 5, säger statsministern.
Medlemskap i EU?
När det gäller stödet till Ukraina och fördömandet av det ryska agerandet finns stor enighet bland ledarna.
– Det som Ryssland gör är inte bara en attack på Ukraina. Det är en attack på den europeiska säkerhetsordningen och demokratiska länders möjlighet och rätt att välja sin egen väg framåt, säger Andersson.
När det handlar om Ukrainas önskemål om att få status som kandidatland till EU går åsikterna emellertid isär.
Javisst, tycker nästan samtliga EU-länder från östra Europa.
– Det ligger inte bara i vårt intresse att ge Ukraina ett medlemskapsperspektiv, utan det är också vår moraliska plikt att göra det. Ukraina kämpar inte bara för Ukraina, utan för Europa. Om inte nu, när då?, talade Estlands premiärminister Kaja Kallas i EU-parlamentet i onsdags.
Skepsis i väst
Flera länder i Västeuropa är mer skeptiska och vill skynda långsamt, både för Ukraina och grannländerna Georgien och Moldavien, som också har ansökt om medlemskap.
– Vi ser att Ukraina är en del av den europeiska familjen och vi vill stötta Ukraina på vägen framåt, men däremot – och det är ju ingen överraskning – så blir inte Ukraina kandidatland här och nu, säger Andersson.
– EU bygger på fördrag och lagar och regler och även om situationen är fruktansvärd i Ukraina så kan vi inte runda de lagarna och reglerna. Däremot kan vi göra mer för att stötta Ukraina i den här situationen, men också framåt för att stötta dem på vägen mot ett EU-medlemskap, säger statsministern.
I sitt gemensamma uttalande från mötet nöjer sig EU-ledarna med att skriva att man ”erkänner Ukrainas europeiska aspirationer och val” och att man nu inväntar EU-kommissionens åsikt om den ansökan som Ukraina har lämnat in.
Bort med rysk energi
En stor del av toppmötet ägnades också åt vilka konsekvenser kriget i Ukraina får för energin, både vad gäller stigande priser och EU:s beroende av Ryssland som leverantör.
– Det var spännande att höra det stora engagemanget för att fasa ut rysk olja och gas, där det verkligen finns en bred enighet om vikten av att göra det så snabbt som möjligt, säger Andersson.
Hon gillar EU-kommissionens löften om att snabba upp tillstånden för utbyggnad av mer förnybar energi.
– Ska vi komma bort från den ryska gasen så kommer vi snabbt behöva bygga ut havsbaserad vindkraft. Det är där den stora potentialen finns och de tillståndsprocesserna tar alldeles för lång tid, säger statsministern i Versailles.
På fredagen avslutas EU-toppmötet med ekonomiska diskussioner om tillväxt och investeringar. En avslutande presskonferens är planerad till klockan 14.30.