I fokus står frågan om naturgas och andra fossila bränslen kan ingå i taxonomin, det vill säga EU:s regelverk som fungerar som en guide för gröna investeringar.
Sverige är en av fyra medlemsstater som har kritiserat beslutet.
Kritik framförs i brev
Sverige har tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike skrivit ett brev till kommissionen där man fastslår att inget fossilt bränsle borde ingå i EU:s regelverk, rapporterar Dagens Nyheter.
Det saknas vetenskapliga bevis för att gas ska kunna ingå i taxonomin, påpekar medlemsländerna i brevet.
Klimatexperter menar också att beslutet hotar EU:s klimatlag som slår fast att EU ska vara klimatneutral år 2050.
Kommissionen har dock inte tagit till sig av kritiken. Enligt DN konstaterar kommissionen istället att gas och kärnkraft inte är förnybart, men att det behövs som övergångslösningar för att nå ett klimatneutralt EU.
EU-kommissionen inte enig
Alla i EU-kommissionen är dock inte överens. Enligt en rapport som kommissionens egen vetenskapliga expertgrupp släppte i januari kritiseras att gas och kärnkraftverk ska ingå inom ramverket för EU:s taxonomi.
Kommissionens förslag går nu vidare till EU-parlamentet och EU:s medlemsländer för att godkännas, skriver TT. För att stoppa det krävs ett nej från minst 20 medlemsländer med minst 65 procent av EU:s befolkning – eller en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet.
Fakta: Taxonomin – Så klassas gröna investeringar
EU:s gröna taxonomi är ett slags verktyg för att kolla om investeringar är miljö- och klimatvänliga.
Syftet är att guida investerare så att pengar investeras i grönare verksamheter i stället för i verksamheter som inte är klimat- eller miljövänliga.
För att en investering ska klassas som grön ska den klara kriterierna för minst ett av sex olika klimatmål och samtidigt inte påverka de övriga negativt.
EU-länderna har fram till den 21 januari på sig att lämna synpunkter på förslaget om kärnkraft och naturgas. Därefter kan EU-kommissionen göra vissa justeringar innan slutförslaget presenteras. EU-parlamentet och rådet, alltså medlemsländernas regeringar, har sedan fyra månader på sig för att analysera förslaget.
Det är dock mycket svårt att stoppa ett slutligt förslag. Det kräver att minst 20 EU-länder går samman eller att en majoritet av EU-parlamentets ledamöter röstar för att förkasta hela förslaget.
Villkoren väntas träda i kraft den 1 januari 2023.
Huvuddelen av regelverket antogs i slutet av 2021. En stor minoritet på 13 medlemsländer hade då invändningar. (TT)
