Domstolen anser att ”det omfattande och särskilt allvarliga intrång som direktivet innebär i de aktuella grundläggande rättigheterna inte är tillräckligt noggrant reglerat”, enligt ett pressmeddelande.
Nu är det upp till de enskilda medlemsländerna om de vill behålla sin nationella lagstiftning på området, skriver nyhetsbyrån Ritzau.
Dagens domstolsutslag är ett resultat av att Österrike och Irland har begärt svar från domstolen huruvida reglerna bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter.
”Var ett hafsverk”
– Domstolen har listat alla de invändningar vi själva identifierade när direktivet infördes, säger EU-kommisionären Cecilia Malmström till SVT vid ett pressmöte i Bryssel. Jag måste analysera domen innan jag kan uttala mig om vad den innebär.
– Jag röstade själv nej som parlamentariker, det var ett hafsverk.
Sverige fick böta tre miljoner
Reglerna började gälla i maj 2012 i Sverige och innebär att mobil- och bredbandsbolag är skyldiga att lagra trafikuppgifter om data- och teletrafik i sex månader, även när det handlar om att en person ringer upp en annan utan att få svar.
Författningsdomstolarna i Tyskland, Rumänien och Tjeckien har underkänt hur deras länder har implementerat direktivet i sin nationella lagstiftning. Sverige har fått böta tre miljoner euro för att man infört reglerna så sent, men enligt Malmström kan beslutet innebära att Sverige får igen pengarna.
– Det kan bli aktuellt att betala tillbaka pengar till Sverige, men jag måste först sätta mig in i domen och tala med juristerna, säger Cecilia Malmström.
Norge, som ju inte är medlem i EU men var tvunget att godkänna direktivet för att ha tillgång till EU:s inre marknad, har väntat med införandet av reglerna.
Innehåll lagras inte
Uppgifter om var personerna befann sig när ett samtal inleddes ska lagras, liksom var de befann sig när samtalet eller kommunikationen avslutades. Däremot ska inte uppgifter om själva innehållet i sms, epost eller telefonsamtal lagras.
Datalagringsdirektivet har använts av Säpo för att ställa krav på operatörerna om att leverera trafikuppgifter.
Har tidigare kritiserats
EU-domstolens generaladvokat har tidigare kritiserat datalagringsdirektivet hårt för att inte vara förenligt med EU:s stadga om grundläggande mänskliga rättigheter. Generaladvokaten har bland annat konstaterat att mer noggranna definitioner hade behövts, för vilka misstänkta brott som ger myndigheterna rätt att få tillgång till de uppgifter som exempelvis mobil- och bredbandsbolag åläggs att spara.
Generaladvokaten anser även att EU från början borde ha slagit fast ansvariga myndigheters skyldighet att i efterhand radera uppgifterna.