Till mötet mellan EU och Afrika väntas ledare och ministrar från ett 30-tal afrikanska länder, och från EU kommer de flesta av de 28 regeringscheferna.

Blandning av skäl

EU:s ledare anser att bland de många människor som tar sig över Medelhavet finns en blandning av flyktingar undan krig och förföljelse, som har asylskäl och rätt att stanna, men också migranter som främst söker bättre framtidsutsikter i Europa och därför i de flesta fall ska skickas tillbaka.

Från EU-ländernas regeringar finns följande planer:

• Nödfond för Afrika på 1,8 miljarder euro
• Stipendier inom EU för afrikanska studenter
• Samarbete för att stoppa människosmugglare
• Krav att ta emot asylsökande/migranter som skickas tillbaka från EU

Från Afrikanska unionen (AU) har sagts att EU-ledarna lägger för stor vikt vid att afrikanska länder ska ta över uppgiften att bevaka gränser och stoppa smugglare.

Afrikanska unionen har i stället betonat behovet av fler lagliga vägar för afrikaner som vill komma till Europa för studier eller arbete.

Krav att ta tillbaka migranter

En känslig fråga är hur personer som fått nej på asylansökan inom EU ska kunna skickas tillbaka. I dag har inte EU fungerande återsändandeavtal med något land i Afrika.

Migranter slänger ofta pass och dokument och afrikanska länder vägrar att godkänna de tillfälliga dokument, ”laissez-passer”-papper som utfärdas inom EU.

Här kommer EU att försöka utöva stor press för att afrikanska länder ska ta emot vad EU uppfattar som medborgare i berörda länder, även om de saknar giltiga pass.

Pengar saknas till ny fond

EU vill bygga upp en särskild ”nödfond för Afrika”, och det ska vara pengar utöver det bistånd som redan ges. Men hittills har medlemsländerna bara anslagit en knapp tredjedel av de 1,8 miljarder euro som planerats i fonden.

Pengar skulle användas för skolor och yrkesutbildning och för att bidra till ekonomisk utveckling i länder och regioner varifrån många flyktingar och migranter kommer.

Trög start för omfördelning

På torsdagen fortsätter regeringscheferna inom EU med ett eget toppmöte. Där ska hela flyktingsituationen diskuteras.

Framför allt väntas diskussioner om varför EU:s interna omfördelning av flyktingar som i dag finns i Grekland och Italien fått så trög start, och varför flera EU-länder inte lever upp till besluten att ta emot asylsökande.

Den svenska regeringens krav att asylsökande ska omfördelas även från Sverige är inte en fråga på dagordningen, men statsminister Stefan Löfven lär ändå ta chansen att diskutera den svenska situationen med EU-kollegorna