Som av en händelse går det samtidigt allt sämre för extremistpartierna i Europa. Sannfinnländarna spricker, Nationella Fronten går mot ett uselt resultat i franska parlamentsvalet på söndag, brittiska Ukip är i det närmaste utraderat och främlingsfientliga partier förlorade också i Holland och Österrike. Politiska bedömare börjar försiktigt tala om att främlingsfientliga partier inte längre surfar på den framgångsvåg vi sett i Europa. Och det kan vara de goda ekonomiska tiderna vi lever i som spelar in – det är ekonomisk nedgång som är grogrunden för populism och invandringsfientlighet.
Det är länderna i södra Europa som är den stora överraskningen, de som tills nyligen gemensamt döptes till ”grisarna” – ”PIIGS”, länderna som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen, det vill säga Portugal, Italien, Irland och Grekland och Spanien. Nu har samma länder tillväxt, budgetkontroll och sjunkande arbetslöshetssiffror. Grekland kommer i år ha en tillväxt på 2,1 procent, enligt EU-kommissionens prognos. Den privata konsumtionen ökar, turisterna har börjat återvända och förtroendet bland investerare växer, även om arbetslösheten fortfarande är katastrofalt hög. Dagens besked från eurogruppen – att parlamentet drivit igenom de reformer som krävs för att landet ska få nästa utlovade utbetalning – tolkas som ytterligare ett tecken på att landet är på rätt väg.
Portugal reser sig
Portugals premiärminister Antonio Costa har lyckats banta Portugals budgetunderskott till den lägsta nivån sedan landet blev en demokrati 1974. Samtidigt har han och regeringen höjt löner och pensioner tillbaka till de nivåer de låg på innan EU:s budgetregler slog till vid krisen.
Han blev först hånad för ”voodoo economics” – kritiker sade att det skulle vara omöjligt att klara EU:s krav på budgetnedskärningar och återställa de sociala trygghetsnäten efter den ekonomiska krisen 2008. Men för första gången lever Portugal upp till eurozonens budgetregler. Ekonomin har vuxit oavbrutet sedan 2015 och socialistregeringen har hållit ihop, tvärtemot vad politiska experter spådde. Även om arbetslösheten fortfarande är hög väntas den hamna på tio procent i år.
Portugal är långt ifrån i hamn – landet lider fortfarande av att man förlorade 20 procent av sin befolkning i arbetsför ålder under krisen, många av dem de bäst utbildade som inte såg några framtidschanser längre. Budgetunderskottet är fortfarande ett av EU:s största, och landet har fortfarande svårt få lån till rimliga räntor internationellt. Men det skrivs inte längre reportage om unga portugiser som flyr till forna afrikanska kolonier för att söka jobb i ett desperat ekonomiskt läge.
EU-arbetslösheten lägsta sedan 2008
Spanien har också visat på positiva tillväxtsiffror. Tack vare att turismen växer och exporten ökar väntas Spaniens ekonomi i år växa med 2,3 procent, och därmed kommer man för första gången ligga på en högre BNP-tillväxt sedan krisen slog till. Miljontals nya jobb har skapats. Arbetslösheten har minskat från som värst 26 procent till 16 procent. Spanien har strukits från EU:s lista över krisande länder som inte lever upp till eurozonens budgetregler. Precis som de forna syskonen i PIIGS har Spanien dragit nytta av de låga oljepriserna och EU:s stimulanspaket.
Fem år i rad har EU-kommissionen skrivit upp prognosen för EU:s ekonomiska tillväxt. 2011 stod 24 länder på EU- kommssionens ”svarta lista” över länder som inte klarar budgetkraven, nu återstår bara fyra.
Osäkerheten minskar och den goda tillväxten väntas leda till att arbetslösheten i hela EU nästa år blir den lägsta sedan krisåret 2008. Sverige får omdömet ”robust tillväxt och sunda statsfinanser” i EU-kommissionens betyg. När Europas ekonomi vänder brukar det vara Tyskland och Storbritannien som står bakom lyftet. Så är det inte nu. Storbritanniens ekonomi går kräftgång på grund av våndorna med Brexit.
USA på efterkälken
USA:s ekonomi går också bra, något som det skrivs spaltkilometer om och som Donald Trump regelbundet twittrar om. Men medan USA:s ekonomi växte med 1,2 procent första kvartalet växte EU:s med 1,9 procent.
En ekonomi i balans är också ett sätt att stärka demokratin. De länder som nu lyckas vända krisen till ekonomisk tillväxt ser snabbt till att satsa på de sociala trygghetsnäten.
Enligt IMF:s chef Christine Lagarde är det receptet för att tränga tillbaka nationalistiska och populistiska strömningar. En mer rättvis fördelningspolitik och ett välfinansierat välfärdssystem ger människor tron på samhället och politikerna tillbaka. Motsatsen – ekonomisk kris med växande ekonomiska klyftor och en känsla av maktlöshet – är en viktig grogrund för främlingsfientliga partier.
Utmaningar kvarstår
Fortfarande står det post-industriella Europa inför enorma utmaningar. Det satsas för lite på utbildning och livslångt lärande. Många unga har hamnat i permanent arbetslöshet – i Frankrike är var fjärde ung person utan jobb. Det blir en av det politiska underbarnet Emmanuel Macrons största utmaningar.
Det är heller inte entydigt att det bara är ekonomisk kris som leder till att extrema partier vinner terräng. Globaliseringen och frihandel har svept likt en ekonomisk tsunami runt jordklotet, och har lett till att många industrianställda i Europa och USA förlorat jobben. En liten global elit har blivit enormt rik, inkomstklyftorna växer och många av de som förlorade jobben har blivit så kallade ”låglitare”. Nationalismen ställs mot globalismen. Invandringen görs till syndabock. Sverigedemokraterna är det just nu mest framgångsrika invandringskritiska partiet i Europa, och det i ett land med god ekonomi.
Men bilden av ett stagnerat Europa där främlingsfientliga partier såg ut att gå mot stora politiska segrar – den stämmer inte längre.