Mae Liz Orrego Rodriguez var 16 år när familjen flydde till Sverige sedan föräldrarna hamnat i onåd hos regimen. Hon beskriver uppväxten och tiden som elev på militärgymnasiet som begränsande – inte bara tankemässigt utan även i vardagslivet.
Vännerna som är kvar på Kuba vittnar om att inte mycket har förändrats sedan dess, trots den utlovade liberaliseringen, säger hon.
– De berättar att de försöker ta sig fram för dagen, och att de lägger mycket energi på praktiska vardagsfrågor som att transportera sig, kunna äta och köpa kläder. Sedan är man väldigt trött på systemet, och har bara väntat på att Fidel skulle dö och att någonting ska hända.
Känner hopp
Mae Liz Orrego Rodriguez är medlem i Liberalerna, jobbar som politisk sakkunnig för den spanska delegationen i EU-parlamentet i Bryssel, och har länge varit engagerad i Kubafrågan. Hon tror att Fidel Castros bror, Raúl Castro, kommer att få det svårt att bevara systemet.
– Han är inte lika stark, han är inte en ikon eller en person som har inspirerat. Han är bara en medföljare, säger Mae Liz Orrego Rodriguez.
– Det blir konstigt att glädjas över någons död, men samtidigt kan man inte låta bli att känna något slags hopp, för Fidel Castro var frontfiguren för systemet. I mitt huvud finns det ingen mening med att upprätthålla ett system som baseras på hans figur, nu när han är död, säger hon.
Är omtumlad
Carlos Manuel Estefania flydde från Kuba 1993. I dag är han bosatt i Stockholm där han ger ut tidskriften Cuba Nuestra. Han säger att han känner sig omtumlad efter beskedet om Castros död.
– Jag fattar inte riktigt att det är på riktigt, fastän han var gammal och sjuk. Jag trodde aldrig att regeringen skulle informera så snabbt. Det är en konstig dag, säger han till TT och tillägger:
– Men jag kan inte vara glad när en person dör. Det tillhör inte min filosofi.
Carlos Manuel Estefania tror inte att Castros död kommer få någon större betydelse för Kuba, och menar att Castros roll har varit liten under de senaste åren.
– De nya kontakterna med USA och liberaliseringarna av ekonomin var ett tecken på att han inte hade så mycket makt. Diktaturen finns kvar, säger han.