Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Expert om våldet i Iran: Fler döda än på många år

Uppdaterad
Publicerad

Det är knapphändig information om situationen i Iran som sipprar ut eftersom 95 procent av internet är nedstängt sedan tre dagar. Men det är många fler som dödats av myndigheterna nu än vid protester tidigare år.

– Det har gått fort och blivit väldigt, väldigt våldsamt, säger Mellanösternexperten Rouzbeh Parsi, vid Utrikespolitiska institutet.

Internet har varit nästan helt avstängt under fyra dygn i Iran, berättar Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid UI. Enligt Parsi, har man inte lyckats med att stänga ner så mycket av internet tidigare.

– I längden är det ohållbart med 95 procent avstängt. Det måste vara en tillfällig lösning ur myndigheternas perspektiv. Troligtvis är de resterande 5 procenten det minimum myndigheterna själva behöver, säger han.

Lite information

På grund av avstängningen är det svårt att veta vad som händer i landet. Osäkerheten är stor.

Men över 100 personer har dödats i samband med protesterna. En del verkar ha blivit skjutna av säkerhetsstyrkorna, säger Rouzbeh Parsi.

– De tar i med hårdhandskarna och blir brutala och har ihjäl människor. Tanken är att avskräcka. Effekten kan också bli att folk blir argare i stället. Det är fler döda är tidigare.

Hur många har omkommit?

– Det är svårt att veta. Amnesty International har räknat så gott de går. De kom fram till 106 döda i går.

Butiker förstördes i Teheran samband med demonstationer mot höjda bensinpriser. Foto 20 november 2019. Foto: Atta Kenare/AFP

”Gått fort”

Han berättar att det är många fler som dödats av myndigheterna i protesterna i november 2019, jämfört med protesterna årsskiftet 2017/2018. 

– Det har gått fort och blivit väldigt, väldigt våldsamt. Så vitt vi vet var det 30-talet människor som dödades under de förra oroligheterna. 

Han berättar att i samband med protesterna 2009 stängde myndigheterna ner delar av mobiltelefonnätet för att förhindra att demonstranter skulle kunna kommunicera.

Åtgärden 2019 är betydligt kraftfullare. Den stora frågan är hur den onda spiralen ska vändas.

Dyrare bensin

Protesterna beror på att myndigheterna slutat att subventionera bensin och befolkningen har vant sig vid låga bensinpriser. Då bröt protesterna ut, uppger Parsi.

– Den här ekonomiska reformen triggade protesterna, som dock växt till att handla om mer grundläggande frågor. Den stora frågan är hur myndigheterna ska trappa ner det här. Hur ska de försöka lugna ner det här på sikt?

– Det är en vanskött ekonomi. De amerikanska sanktionerna har bidragit till att försämrad ekonomi. Valutan har störtdykt, säger Rouzbeh Parsi.

– För eller senare måste man vänja av människor med de billiga bensinpriserna och sluta subventionera bensin. Man har 40 procent inflation – inofficiellt, avslutar han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.