Foto: AP/SVT

Experten: Indiska dna-vaccinet kan komma till Sverige

Uppdaterad
Publicerad

I oktober rullas ett helt nytt coronavaccin ut i Indien. Vaccinet bär namnet Zycov-D och är till skillnad från sina föregångare dna-baserat.

– Själva metoden är inte okänd, men att den nu används brett är väldigt nytt, säger virologiprofessorn Ali Mirazimi.

Alla vaccin som används mot covid-19 fungerar på ungefär samma sätt. Sprutorna innehåller gentisk kod som säger till kroppens celler att producera coronavirusets så kallade ”spikproteiner”, vilket får immunförsvaret att reagera.

Det som skiljer vaccinen åt är i vilken form den genetiska koden injiceras. I mRNA-vaccin finns koden i mRNA-molekyler. I så kallade vektorvaccin finns den i dna som bäddats in i ett försvagat virus.

Coronapandemin

Zycov-D, som fått nödtillstånd av indiska myndigheter, innehåller varken mRNA eller virusceller utan bara cirkulära dna-molekyler. Vaccinet blir då billigare att producera, samtidigt som det inte heller måste förvaras lika kallt som mRNA-vaccin.

Injiceras med ”tryckpistol”

I den forskning som gjorts på dna-vaccin har man dock också stött på problem. Dna behöver ta sig längre in i celler än mRNA för att ge effekt, vilket skulle kunna vara bidragande till att Zycov-D tycks ge sämre skydd än andra vaccin.

Studier visar på att det bara till 67 procent skyddar mot symptomatisk sjukdom, men enligt vaccinforskaren Matti Sällberg vid Karolinska Institutet krävs mer data för att dra slutsatser.

Tillverkaren hoppas dock att en speciell injektionsmetod ska motverka problemet. Istället för en nål används en slags tryckpistol som injicerar vaccinet med en hårfin jet-stråle.

– Det är snarare att den blåser in dna genom huden och in i musklerna, då tänker man sig att det är lättare att det kommer in i cellkärnan. Än så länge är det lite svårtolkat hur det funkar, men jag väntar med spänning på mer information, säger Sällberg.

Kan komma till Sverige

I Sverige används just nu bara mRNA-vaccin för vaccinering av den breda massan, men enligt Sällberg kan dna-vaccin komma att fylla en funktion även här. Om inte i kampen mot covid-19 så mot andra infektioner.

– Det stora problemet med dna är upptagningen i celler, men knäcker man den nöten för massvaccination tror jag att dna har en utmärkt plats som vaccinplattform. De olika teknologierna kan komplettera varandra.

Den bilden delas också av Ali Mirazimi, som är professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och sakkunnig hos FHM.

– Det är svårt att säga om vi kommer använda just det här, men det är inte uteslutet. Vi behöver flera olika vaccinkoncept för att ha ett bra skydd i framtiden.

Hör Ali Mirazimi berätta om vaccinets biverkningar i videospelaren.

Matti Sällberg är delägare i företaget Svenska Vaccinfabriken som utvecklar vaccin.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet