Under tisdagen greps Malis dåvarande president Ibrahim Boubacar Keita av miltiären, för att senare under natten motvilligt meddela sin avgång. Jesper Bjarnesen, Västafrikaexpert på Nordiska Afrikainsititutet, menar att kuppen inte är särskilt oväntad – utan en förlängning av folkets demonstrationer på gatan som pågått i flera veckor.
Politiskt problematiskt
Däremot är förfarandet problematiskt, och skickar en olycklig signal till grannländerna i regionen.
– Det är grundläggande problematiskt att militär ingriper i demokratiska processer, säger Jesper Bjarnesen.
– Vi får hoppas att militären lever upp till löftet om nya demokratiska val.
Kuppen innebär inte att de problem som till stor del låg till grund för frustrationen hos invånarna – våldet, ryktena om korruption och bristande tillgång till utbildning- är närmare en lösning än innan, menar Bjarnesen.
Symbolvärdet största konsekvensen
Enligt honom är den största konsekvensen just statskuppens politiska symbolvärde. Mali är sedan tidigare präglat av våld och konflikter, främst i de norra delarna. En instabilitet som redan spridit sig regionalt med stöd av terrorgrupper som Isis och Al Qaida.
– Det våldet och Malis generella strategi mot terrorismen kommer nog inte att förändras av statskuppen, säger han.
Militärens agerande fördöms av flera västländer och internationella samfund. FN:s generalsekreterare António Guterres har kallat in säkerhetsrådet för ett krismöte om utvecklingen i Mali.
Kritiskt med agerande
Enligt Jesper Bjarnesen är ett internationellt engagemang kritiskt just nu för att säkerställa den demokratiska processen inför nyvalet.
– Det är viktigt att inte bara fördöma och sedan ta ett steg tillbaka. Mali behöver det internationella samfundets stöd nu, säger han.