I samband med att beslutet togs om att upphäva självstyret skickade Indien tusentals soldater till Kashmir. Internet och telenät har varit nedsläckt sedan i söndags och flera lokala politiker har gripits av indiska myndigheter. Speciallagarna som gällt i Kashmir har varit inskrivna i Indiens konstitution, men har nu tagits bort.
”Ett fulspel”
Sten Widmalm är professor i statsvetenskap och expert på regionen. Han säger att de snabba förändringarna i den indiska konstitutionen är möjliga att genomföra eftersom regeringspartiet BJP efter vårens val kontrollerar båda kamrarna i parlamentet.
– Man kör ett helt eget race och gör ett fulspel där man inte lyssnar på befolkningen i Kashmir, trots att det står i konstitutionen står att man ska göra det.
Vad vill Indien?
– Den indiska regeringen vill skapa en mer enhetlig stat för hinduer istället för den tillåtande, pluralistiska som man har i dag. Man vill ha en enhetlig konstitution som utövas likvärdigt i hela Indien men reformerna genomförs på bekostnad av minoriteter, som kommer att få det sämre, säger Sten Widmalm.
Bara sex månader sedan senaste konflikten
Sedan självständigheten från Storbritannien har Indien och Pakistan utkämpat flera krig som gällt Kashmir. Båda länderna är kärnvapenstater, men Sten Widmalm säger att risken för krig är mindre än under 2001-2002. Då samlade båda sidor stora mängder trupper längs gränsen efter en terrorattack mot det indiska parlamentet, som Indien beskyllde Pakistan-stödda grupper för.
– Men det här kommer att provocera Pakistan eftersom båda länderna har anspråk på varandras områden. Det är otäckt med tanke på att det är hundratusentals militärer som står längs med stilleståndslinjen i Kashmir. Det är bara sex månader sen en större konflikt blossade upp, säger Sten Widmalm.
”Demokratin på nedgång”
Han säger att han är mer orolig för den indiska demokratin, som han menar varit på nedgång sedan 2014.
Det är mindre utrymme för frivilligorganisationer som jobbar för jämställdhet och mänskliga rättigheter. Nu börjar man också skära ner på pressfriheten och använder politisk taktik med otillbörliga medel för att styra i delstater. Indien har varit en demokratisk federation, men blir nu mer centraliserad, säger Sten Widmalm.
Konflikten om Jammu och Kashmir
Indien och Pakistan gör anspråk på hela territoriet.
Sedan 1989 har ett flertal separatistgrupper stridit mot indiska soldater i regionen. Många vill se ett enat Kashmir, antingen under pakistanskt styre eller som ett oberoende land.
Konflikten har pågått under årtionden, men har trappats upp under det senaste året. 2018 blev det blodigaste året på ett årtionde i Kashmir. Enligt människorättsorganisationen JKCCS dödades 586 personer i området i fjol. Nästan hälften var stridande separatister, men även 160 civila, varav 31 barn, fick sätta livet till.
Politiker och experter bedömer att de drygt 500 000 soldater som Indien har stationerat i området gör att 2019 inte ser ut att bli ett fredligare år.
Källa: TT