Katarina Engberg är säkerhetsanalytiker kopplad till Utrikespolitiska institutets Rysslandsprogram. Hon menar att det är nödvändigt att hålla de diplomatiska kanalerna öppna mellan Ryssland på den ena sidan och Nato, USA och EU på den andra. Men bedömer samtidigt att utsikterna att förhandla fram till en militär nedtrappning är små.
– Det finns ett slags ryskt raseri över den förlorade maktställning man anser att landet genomlidit de senaste trettio åren. Det är någonting mycket större än att diskutera hur Ukrainas säkerhetspolitik ska se ut. Det går att läsa av ett bakomliggande hämndbegär från Kreml som är giftigt och våldsamt och hur ska man möta ett sådant? Det finns inget utrymme för kompromisser. Putin har begärt att situationen ska rullas tillbaka till 1997, innan många länder i Öst- och Centraleuropa blev natomedlemmar, och det kommer inte att ske.
Hur ska man se på telefonsamtalet mellan Biden och Putin som ska hållas?
– Att det är en stark varning från Biden att om de diplomatiska förhandlingarna fallerar och Ryssland går till någon form av attack i Ukraina så får man räkna med mycket kraftiga västliga reaktioner. Att USA nu evakuerar sin ambassad och uppmanar alla sina medborgare att lämna Ukraina låter som att man har snappat upp kommunikation från den ryska militära ledningen som indikerar att någonting är på gång. Att risken för angrepp blivit större och att det kan ske i närtid.
Kan man lita på att USA har korrekta underrättelser?
– Varken USA eller någon annan kan veta säkert om Putin har fattat det slutliga beslutet eller inte. Men det går ju inte att vänta på, om man anser att faran är stor man måste vidta åtgärder och ta ansvar för sina medborgare i fall det skulle gå illa. När det gäller svenska medborgare får vi nog vänta tills att EU-länderna kommer med en samordnad evakuerinsplan. Men jag misstänker att den kommer ganska snart.
Att diplomatin fortsätter – är det utsiktslöst?
– Det ska man inte säga. Och om det skulle bli militära konflikter framöver så kommer man kommer att behöva förhandla. Så förhandlingsspåren måste hållas öppna till varje pris, även om de just nu inte kan ge så mycket.
Rysslands krav på Nato
Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:
• Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.
• Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).
• Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.
• Inte upprätta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.
Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.
(TT)