Inför presidentinstallationen lanserade Donald Trump sin egen kryptovaluta. På kort tid steg marknadsvärdet till närmare motsvarande 100 miljarder kronor.
– Han utnyttjar den makt och det kapital han får genom att vara president och omsätter det i pengar, säger DI:s ekonomijournalist Gunnar Harrius i Morgonstudion.
Han beskriver att skapandet av ”meme coins”, kryptovalutor som inspireras av internetfenomen, handlar om att växla en typ av kapital till en annan typ.
– Ett kulturellt kapital, ett populärkulturellt kapital eller som i Trumps fall ett politiskt kapital som man vill växla in mot ett finansiellt kapital.
Att tjäna pengar på sitt personliga varumärke är inte nytt. Enligt Gunnar Harrius är det nya att man kan göra det så snabbt via ett ”meme coin”.
– Det vanligaste som händer med sådana här skämtvalutor är att de blir värda noll och ingenting.
Men Gunnar Harrius säger att det här är ett unikt fall.
– Det har aldrig varit så att världens mäktigaste man har startat en sådan här valuta. Det blir väldigt svårt att spå i.
”Lämpligt? Verkligen inte”
Politiker och andra makthavares privata investeringar har väckt kontroverser. I USA har den tidigare talmannen Nancy Pelosis aktieaffärer i samband med ny lagstiftning uppmärksammats och i Sverige fick riksbankscheferna kritik efter SvD:s avslöjande om att de gett pandemistöd till företag de själva ägde aktier i.
– Politikers ägande är alltid omdebatterat och omtvistat. Men krypto är en marknad som inte är lika reglerad. Då blir gråzonerna ännu gråare, säger Gunnar Harrius.
Han lyfter att Donald Trump skrev under ett presidentdekret som främjar kryptobranschen under torsdagen, bara dagar efter lanseringen av ”Trump coin”.
– Det är han själv som reglerar marknaden han skapar produkter inom, säger Gunnar Harrius och fortsätter:
– Du får starta en kryptovaluta, det är lagligt. Är det lagligt att presidenten gör det? Uppenbarligen. Är det lämpligt? Verkligen inte.
vad är kryptovalutor
Kryptovalutor kallas också för virtuella valutor eller digitala valutor. Det mest kända exemplet är bitcoin.
Även om bitcoin och liknade instrument skapades för att fungera som betalningsmedel har de flesta köpt dem som en spekulativ tillgång eller värdebevarare. Riksbanken, liksom andra centralbanker, har därför ansett att kryptotillgång är en bättre benämning än kryptovaluta.
Det finns även kryptotillgångar som inte är skapade för att fungera som betalningsmedel.
Källa: Riksbanken