För fjärde veckan i rad har hundratusentals fransmän samlats för att protestera mot krav på hälsopass och obligatorisk vaccination. Frankrike är långt ifrån det enda landet där demonstrationer med anledning av pandemin har ägt rum, men intensiteten har stuckit ut.

Hur kommer det sig att just fransmännen demonstrerar så dedikerat? Anledningarna är många, enligt Christophe Premat som är statsvetare vid Stockholms universitet och expert på fransk politik.

Frustration och misstroende

Han nämner till exempel att de gula västarnas regelbundna protester mot regeringen avbröts av pandemin. Frankrike har sedan dess, till skillnad från Sverige, varit nedstängt och frustrationen bland befolkningen har växt.

– Det är som att du har lagt allt i en kastrull och nu lyfter av locket, säger Christophe Premat.

Han beskriver de politiska partierna som svaga och menar att Frankrike är ett splittrat land.

– Eftersom misstroendet mot regeringen är så stort i Frankrike vill man föra den politiska diskussionen direkt, säger Premat.

Oro över förlorade rättigheter

Statsvetaren menar att det finns en oro i landet över att vissa rättigheter ska försvinna i och med den nya lagarna som stiftats på grund av pandemin. Han förklarar att strukturer i det franska samhälllet gör att protester ligger mycket närmre till hands för fransmän än för svenskar.

– I Sverige tycker folk att det är konstigt att demonstrera. I Frankrike är det tvärtom. Man måste vara beredd att pressa regeringen för att få bra avtal. Det är en annan mentalitet.

Christophe Premat förklarar att fransmän tenderar att protestera proaktivt snarare än reaktivt, till exempel för att se till att höja minimilönerna det kommande året.

Franska revolutionen, majrevolten 1968 och de gula västarna har satt Frankrike på protestkartan. Enligt Premat är protesterandet inte bara en tradition, det är ett sätt att vara social.

– För vissa fransmän är det som en utflykt.