Gula västarna skakade Frankrike med sina massprotester och sitt missnöje när de i slutet av november 2018 dök upp på gator och torg. President Macron tvingades efter en lång tystnad att backa från sina skattehöjningar på bränsle. Men protesterna har fortsatt och blivit alltmer våldsamma med dödsfall och gripanden som följd.

Rörelsen samlar både höger- och vänstergrupper. De kräver att alla skatter sänks och att pensioner och minimilöner höjs. De vill ha ökade satsningar på skolor och sjukhus, och att energisektorn återgår i statens ägo.

Vad handlar protesterna i grunden om?

– Det finns ett utbrett socialt och ekonomiskt missnöje i Frankrike sedan länge när det gäller grundläggande frågor som löner, bostäder och skatter. Udden riktas mot Macrons reformer som man tycker slår neråt mot dem som tjänar lite och inte uppåt mot de rikaste, säger Fanny Härgestam, journalist och författare som bevakar aktuella politiska frågor i Frankrike.

– I botten ligger också en gammal problematik sedan flera decennier tillbaka, och det handlar om landsbygdens överlevnad. De unga flyttar till städerna, samhällsservicen försämras. Det är svårt att få läkare till mindre orter som blir alltmer avfolkade. I Frankrike har landsbygden alltid varit kulturellt viktig och president Macron upplevs som en storstadspresident.

Behöver Frankrike reformeras?

– Ja, den tunga och skuldtyngda statsapparaten behöver bantas, effektiviseras och moderniseras. Presidenten genomförde förändringar på arbetsmarknaden 2017, men under mycket höga protester. Nu vill han gå vidare med fler stora reformer och en av de större gäller pensionssystemet, säger Fanny Härgestam.

– Frankrike anses vara ett svårt land att reformera. Varje gång någon har försökt har det lett till protester och strejker, säger hon.

Hur agerar oppositionen och Marine Le Pen?

– Marine Le Pen talar till ”det bortglömda Frankrike”, de grupper som känner sig missgynnade av skattehöjningar och sänkta bidrag. Även oron för invandringen finns där. Förtroendet för presidenten har dalat – 75 procent är missnöjda med regeringen – och stödet ökar för Le Pen. I Frankrike är det allmänna politikerföraktet utbrett.

Vad behöver hända för att missnöjet ska dämpas?

– Presidenten behöver visa att han lyssnar till folket. Kritiken mot honom handlar ofta om hans brist på ödmjukhet och hans avstånd till vanliga människor. Han vill nu starta en nationell dialog med olika parter, däribland Frankrikes borgmästare. Det kan vara en väg framåt – de är landsbygdens nyckelpersoner, säger Fanny Härgestam.